Välbesökt och lärorik Skånskt Landskapsdag den 9 maj

En välbesökt och lärorik Skånskt Landskapsdag ägde rum igår med Helsingborg stad som värd. Konferensen fokuserade på grönskans plats i tätortslandskapet. Sveriges riksarkitekt Helena Bjarnegård pratade om ny politik för arkitektur och gestaltad livsmiljö. Bverket har uppdrag att samordna och främja det arbetet.

Helena betonar att gestaltad livsmiljö handlar om så mycket mer än bara hus, gator och parker, och att det behöver läggas mycket tid att få ihop alla de olika delarna för att kunna bygga det hållbara samhället. Vi står inför stora utmaningar tex; klimat, segregation, bostadsbrist, folkhälsa, jämlikhet, och mycket mer. Tex biologisk mångfald. Dessa utmaningar i är inte bara lokala eller nationella de är internationella, och det gröna bidrar till alla de 17 hållbarhetsmålen. Vi vet idag att det finns ett ekonomiskt värde i det gröna. Arkitekturen kan vara ett kraftfullt verktyg i att hantera samhällsutmaningar. Helena visar på många goda kommunala exempel på hållbar planering och grönskan betydelse i staden.

Inger Nilsson, andra vice ordförande i Helsingborg hälsade de 110 deltagarna välkomna och betonade att det gröna i staden är väldigt viktigt för Helsingborg. Det är där människor i staden ofta samlas. ”Vi mår bra av grönska, vi behöver grönska”. Samtidigt finns högt tryck på byggande och det gröna i staden ”naggas ibland i kanten”. Helsingborg vill inte bygga på åkermark och en konflikt mellan grönska och grönska, eller grönska och mat kan uppstå. Hur vi klarar de konflikten och hur vi kan hitta nya sätt att skapa grönska är något som staden arbetar med.

Under dagen presenterades Helsingborg även hur synen på grönska historiskt har sätt ut och förändrats. Mia Jungskär, stadsantikvarie i Helsingborg, berättade att redan 1905 fanns förslag på mer grönska i staden. Mycket för att lösa staden hygienproblem, men även för estetiken. Man pratade redan då om skönhet och att träden bidrog till en tilltalande stad. Ekologerna Widar Narvelo och Fredrik Bengtsson pratade om vikten av att bevara och stödja biologisk mångfald och gynna ekosystemtjänster, dvs skapa multifunktionella ytor i staden. Stadens medborgare behöver mer gröna ytor än vad som idag finns tillgängligt. Intressant är att i västra delen av Skåne, där det är mest tätbefolkat finns minst grönytor. Helsingborg arbetar tex med Grönstrukturprogram som handlar om hur grönstrukturer ska möta framtida behov och utmaningar. Tex hur kommunen ska utveckla de gröna stråk som finns i staden mellan grönområdena och grönstråken på landsbygden mellan byar och naturområden. Både för biologisk mångfald och rekreation.

Deltagarna fick även höra om trädgårdars betydelse för både människor och djur. Christel Kvant, författare och journalist med trädgårdsinriktning gav oss en intressant tillbakablick på hur trädgården historiskt har använts till främst odling för matproduktion och senare alltmer för estetik. Idag finns en trend där vi återgår mer till det egenodlade igen. Christel påpekade också att det spelar roll vad vi har i våra trädgårdar och hur man som privatperson på flera sätt kan och bör skapa miljöer i trädgården som gynnar pollinering och biologisk mångfald.

Från Länsstyrelsen hörde vi Minna Hatti och Malin Andersson som pratade om handlingsplan för grön infrastruktur, och hur planering och naturvård samverkar alltmer. Det är en statlig inriktning på arbetet med betoning på de större sambanden. Dessutom fick vi höra om naturen och friluftslivets betydelse för folkhälsan. Friluftsliv och folkhälsa har historiskt hängt ihop i över 100 år. Naturen har en rad positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Naturen lockar till fysisk aktivitet men har också i sig själv en rad positiva effekter för att främja hälsa och välmående. Forskningen pekar på att de grupper som har de sämsta förutsättningarna och de som har sämst hälsa är de grupper som får störst hälsovinster av kontakt med naturen.

Under eftermiddagen bussades deltagarna till Pålsjö skog och fick där en informativ och mycket trevlig guidning i naturreservatet.

 

Publicerad:

Sidansvarig

Therese Jephson

Skriv en kommentar