Kommunforskningskonferens – Hur får man samverkan och initiativtagande?

Den 11 december öppnade SLU upp sina lokaler för en dag där initiativtagande till kommunforskning stod i fokus. Presentatörer från kommuner och läroverk samt forskningsfinansiärer berättade om olika vägar att gå för att nå detta. Exempel kom från samhällssektorerna skola, hälsa och social välfärd samt samhällsutveckling. En paneldiskussion hölls där frågan om hur kommuner ska ta en mer framstående roll i forskningsprojekt, något som Östra Göinge kommun gör och i och med detta kunde de, under konferensen, certifieras till Forskningskommun miljö och samhällsbyggnad. Vi fick också höra slutredovisningen av forskningsprojektet NärKomm+ (fortsättning på När kommuner sätter forskningsagendan). Dagen ordnades av Kommunförbundet Skåne och SLU Alnarp.

Kommunforskningskonferensen inleddes med att Kommunförbundet Skånes förbundsdirektör Monica Holmqvist och prodekan Lena Ekelund Axelsson på SLU Alnarp hälsade välkomna. Lena visade upp SLU Alnarps verksamhetsidé, struktur och forskningsområden. Samverkan med SLU görs med fokus på hållbar samhällsbyggnad, utfasandet av fossila bränslen, skapandet av hälsosammare livsmiljöer och klimatsmart matproduktion.

Marja Boström, FoU-strateg på Kommunförbundet, presenterade och reflekterade kring exempelsamlingen ”Kommuner och forskning i samverkan – 14 goda exempel i Skåne”. Hon berättade också om vad en Forskningskommun miljö och samhällsbyggnad är och vad som krävs för att bli certifierad.

Johannes Hagström, Hållbarhetsstrateg, Trelleborgs kommun, tog sedan vid och berättade hur de jobbar efter Triple Helix-modellen för att nå certifiering. Kommunen håller på att ta fram en övergripande FoU-strategi, där de både internt och externt ska öka samverkan mellan tjänstepersoner, andra kommuner och akademi. Att prioritera forskning och utveckling drivs av att de ses som nödvändig att visa att Trelleborg inte bara är en arbetarkommun.

Att prioritera FoU kan också komma från de utmaningar en kommun står inför. Sandra Lennartsson, integrationshandläggare och kommundoktorand, och Jonas Rydberg, kommunchef, Östra Göinge kommun, berättade att just detta blev en drivkraft mot att bli en certifierad Forskningskommun. Detta då de ser att det ger bra förutsättning att utvecklas för framtiden. Ny kunskap från forskning ger vinster i verksamheterna, man utvecklar kommunen med hjälp av akademin och man blir en attraktiv arbetsgivare.

Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande i Östra Göinge Kommun fick sedan motta certifieringen till Forskningskommun miljö och samhällsbyggnad av Kommunförbundet Skånes förbundsdirektör Monica Holmqvist.

Några av poängerna som panelen, nästa punkt på programmet, lyfte fram angående hur kommuner ska ta en mer framstående roll i forskningsprojekt.

Nicolina Fransson, FoU-strateg, Kommunförbundet Skåne

  • Praktiknära forskning kräver möjligheter för praktiker och akademiker att skapa problemformuleringar tillsammans. De måste få tid att mötas.
  • Jag vill slå ett slag för alla FoU-strateger som finns där ute. När de väl får medel så finns det många möjligheter.

Joakim Nordqvist, Klimatstrateg, Malmö stad

  • Man kan bilda samverkansplattformer som fungerar som gränsgångare mellan kommun och akademi. Ett exempel är Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU.
  • Det kan vara så att de två världarna vill ha olika slutresultat. Det man behöver är att man tar fram projekt som ska ge resultat som behövs för båda världar.
  • Stadsbyggnadskontoret på Malmö stad och en institution på Malmö universitet hade en forskningscirkel med nu anställda som löpte under nära på ett års tid med gott resultat.

Lars Olsson, föreståndare för Forum för samverkan, Uppsala Universitet

  • Vi testar modeller för lärosäten, kommuner, där utgångspunkter är huvudskolmännen tankegångar. Lösningen som vi ser är någonstans att vi bygger ihop forskningsmiljöer över tid där vi forskar och jobbar tillsammans, till exempel skapandet av ULF-avtal.
  • Intresset från oss inom akademin att möta praktiken har varit stor, det handlar om att åsidolägga resurser och skapa strukturer.
  • Jag vill slå ett slag för forskningscirklar

Hanna Ridefelt, forskningssekreterare, FORMAS

  • Vi som forskningsfinansiärer måste tänka till mer kring utlysningar, vilka som kan söka och vilka medel som finns tillgängliga. Det är viktigt att det finns förståelse för de förutsättningar som finns för samverkan.
  • Det krävs mod och engagemang från ledare att våga gå in i båda världarna. Att få med ledarskap från båda hållen är nödvändigt.

Eva Marie Rigné, FoU-samordnare, Sveriges Kommuner och Landsting

Efter lunch var så Kristina Hansson, vetenskaplig ledare, Piteå kommun med via länk och berättade hur de inom deras utbildningsverksamhet jobbar med samverkan kring praktiknära forskning. Hon bedriver två forskningsprojekt som handlar om att identifiera hinder och möjligheter i att integrera forskning och vad som händer i mötet mellan forskare och lärare. Kristina ser glapp mellan policys och praktikens logik, krav och lärares kompetens samt krav och finansiering. ULF-avtal behandlar ganska bra dessa glapp. Man behöver strukturellt bygga upp förutsättningar för lärares deltagande i forskning och utveckling.

Nicolina Fransson kom tillbaka upp på scenen för att prata om Regional samverkans- och stödstruktur, RSS, i nationell kunskapsstyrning. Deltagare kan vara allt ifrån forskare, praktiker, lektorer. Partnerskapet ska hjälpa till att fånga upp allt som händer där ute i praktiken och utveckla relationerna mellan myndighet och praktiker. Det ska bidra till ökad samverkan, dialog och samordning av initiativ.

Bläddrar man vidare i Nicolinas presentation ovan så hittar man det Stella Jacobsson, forskningssekreterare, Forte, berättade om, det vill säga ett nytt 10-årigt forskningsprogram. Forte har fått ansvaret för två av programmen, arbetslivsforskning och tillämpad välfärdsforskning. Visionen för programmen är att genom forskning utveckla en mer evidensbaserad socialtjänst. Forte har träffat olika aktörer (myndigheter, forskare, praktik, brukar och intresseorganisationer) och har utifrån möten gjort en inventering av forskningsområden som bör prioriteras. Nu bygger de vidare genom att göra en nationell kartläggning av forskningsbehov i socialtjänsten.

Joakim Nordqvist kom också tillbaka efter sin insats i panelen. Hans presentation handlade om inbäddad forskning, det interna nätverk av forskare som finns på Malmö stad. Mycket av den kunskap som kommunen har går inte att ta vara på av den egna organisationen, man vadar omkring i den och förmår inte ta hand om den. Hos akademin å andra sidan, finns en tendens att vilja kontrollera den kunskap man tar till sig. Ur ett praktikerperspektiv kan det vara frustrerande att se hur forskningen producerar ny kunskap som man inte kan ta del av. Att se till att det finns kommundoktorander, kommunforskare och kombinationstjänster inom kommuner är ett sätt att avhjälpa detta.

Presentationsblocket avslutades sedan med att ytterligare en paneldeltagare äntrade scenen, Hanna Ridefelt. Hon berättade om vad FORMAS gör för att verka för ett utökat samarbete mellan forskning och praktik och lyfte också fram strategiska innovationsprogram där kommuner är väldigt aktiva; ViableCities, Smart Built Environment och Internet of Things. En flagga hölls upp för ett kommande anslag som kommer ut den 7 februari 2019 – Forskning för ett integrerat och hållbart samhällsbyggande där målgruppen är kommuner och offentlig sektor. Hon berättade också om innovationsplattformar som finns ibland annat Malmö och Lund.

Dagen avslutades med att Bengt Persson, projektledare för Närkomm+, redovisade projektets resultat tillsammans med några av de inblandade kommunerna och läroverken. Representanter från Lomma kommun, Staffanstorps kommun, Malmö stad, Östra Göinge kommun, Lunds universitet och Malmö universitet presenterade sin medverkan. De utvärderade de seminarium, workshops, intervjuer och lunchmöten som anordnats inom projektet.

Publicerad:

Sidansvarig

Marja Boström

Skriv en kommentar