Idéer för världens bästa

En innovation är mer än en bra idé. Det är en ny, unik och funktionell lösning på ett riktigt problem. En riktigt bra innovation är den som kan rädda världen, eller åtminstone en del av den. Det fick ett 30-tal Teknikcollege-elever från teknikprogrammet lära sig under Innovationsprepp – save the world. En innovativ workshop och ett nytt samarbete mellan Teknikcollege Skåne, Malmö Högskola och Right Livelihood-stiftelsen.

– Vi ville hitta ett sätt att kickstarta elevernas kreativa process inför innovationstävlingen Blixtlåset. Få igång tankarna, skapa lite struktur och inspirera till nya och bättre idéer. Vi hade redan kontakt med både Right Livelihood-stiftelsen och Malmö högskola. Här såg vi en möjlighet att göra något bra tillsammans. Dessutom kunde vi genomföra hela projektet i bästa tänkbara omgivning, hos Storm – Malmö högskolas nya innovationsmiljö, berättar Johan Ståhl från Teknikcollege Skåne.

Hur blir man en världsförbättrare

Right Livelihood-priset hedrar och stöttar modiga människor och organisationer som tagit fram praktiska lösningar på grundläggande globala problem. Det kan vara idéer som förbättrar människors liv, exempelvis inom hållbart jordbruk, mänskliga rättigheter och utbildning. Right Livelihood-priset vill visa att man kan göra något positivt och vill gärna inspirera till fler idéer med koppling till aktuella problem.

– Vi presenterade några exempel från våra pristagare för eleverna, alla på olika sätt kopplade till vattenrelaterade problem. Vatten var också temat för elevernas eget innovationsarbete. Vi har haft samarbete med olika skolor inom Teknikcollege tidigare, men aldrig varit så här involverade i tävlingen Blixtlåset. Det är spännande och lärorikt, berättar Steffi Geilhof från Right Livelihood-stiftelsen.

Vatten är ett bra tema, viktig ur både ett globalt och lokalt perspektiv. Efter inspirationen slängdes eleverna ut i den bistra verkligheten. Länsstyrelsens vattenexpert Anna-Karin Rasmussen berättade om Skånes egna utmaningar, bland annat diskuterades grundvattenproblematik, övergödning och föroreningar. En del exempel visade på att det som först verkade vara en ganska genialisk idé kan visa sig vara rena miljöboven, t ex utdikning av våtmarker för att effektivisera matproduktion. För att inte tala om vatten på PET-flaskor.

Koll på innovationsprocessen

Malmö högskola hade en nyckelroll under Innovationspreppen. Högskolans lärare, med koll på innovationsprocessen, tog fram metodiken och upplägget för dagen och ledde arbetet. Det är lätt att tappa fokus, att ägna sig åt lösningar istället för att fokusera på behovet:

– Vi vill inspirera eleverna till att bli problemjägare. En riktig innovation löser ett faktiskt behov. Ett problem är ju till för att lösas, en möjlighet till förändring. Något man kan vända till något positivt. Det viktiga är att först förstå problemet och behovet. Gör du inte det kan du inte lösa det. Det är därför det är så viktigt med en gedigen research och att inte förlita sig på turen. Det krävs hårt arbete och modet att misslyckas. Misstagen är bara en vägvisare till den rätta lösningen. Sen gäller det att testa, testa och testa igen, säger Patrik Berander, universitetslektor i datavetenskap och aktiv inom STORM på Malmö högskola.

Workshop gav mersmak

Efter en timmes föreläsning i idégenerering var alla whiteboards nedklottrade med utmaningar att ta tag i. Det blev också uppenbart att vi använder alldeles för mycket rent vatten till fel saker, t ex inom jordbruket och industrin. Redan 2020 kan två tredjedelar av jordens befolkning lida av vattenbrist. Efter att elevernas idéer finslipats presenterades de inför gruppen.

– Det var första gången vi testade det här konceptet, och vår målsättning är att göra det igen. Det är kul och lärorikt att arbeta med gymnasieelever i lite mindre grupper. Det här var en förberedelse inför Blixtlåset, en prepp, för att ge eleverna en hel dag att arbeta med innovation och ideutveckling. Det är också ett bra tillfälle att visa upp högskolan och vår metodik. Vi lärde oss jättemycket under den här dagen, till exempel hur viktigt det är att tänka på hur olika våra målgrupper är inom gymnasiet respektive högskolan. Gymnasielärarna förstår sina elever bättre än vi gör, och vice versa. Det är bra att ha med dem i planeringen till nästa gång, så att allt det praktiska och programmet funkar. Vi märkte också att lärarna ofta var de som hoppade direkt in i lösningarna, istället för att analysera problemet. Det gav oss en idé att ordna lärarfortbildning inom innovation, berättar Patrik Berander.

Ett lärarlag och ett 30-tal elever på teknikprogrammen från Teknikcollege i Hässleholm, Trelleborg och Landskrona deltog i eventet. Bland annat Martin Fäldt från TCTE15 på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg:

– Dagen var guld värd för min egen utveckling inför Blixtlåset till våren. Just problemteknikerna och inspirationen som presenterades tror jag hjälper mig och min grupp otroligt. Nu ska vi ju faktiskt själva agera innovatörer på tävlingen. Vi fick lära oss om hur man ska angripa ett problem och hur man gör för att få fram lösningar. Vi lärde oss också olika metoder för att få fram nya idéer vid idétorka, exempelvis olika associationslekar och ordspel som sätter igång fantasin. Det absolut viktigaste jag kommer ta med från dagen är det faktum att man aldrig ska säga nej under en utvecklingsprocess, utan låta kritiken vänta tills gruppen har ett stort antal alternativ till lösningar.

———

Text: Petter Gustafsson

Publicerad:

Sidansvarig

Magnus Nurmi

Skriv en kommentar