Reflektioner från kommunledningsresa med tema integration

Kommunförbundet Skåne bjuder varje år in Skånes kommunledningar till studieresa med aktuella teman. I förra veckan gick färden till delstaten Hessen i Tyskland med integration som ett av två teman. Det bestående intrycket är den tyska tydligheten kring att integration är en ömsesidig process som ställer krav både på den nyanlända och på de individer och det samhälle som tar emot dem.

Ulrike Neumann informerar om delstaten Hessens integrationspolicy

I Hessen träffade vi regionala och lokala politiker och tjänstepersoner med ett strategiskt ansvar för integrationsfrågor, likväl som operativt verksamma tjänstepersoner och representanter för idéburen sektor. Genom de presentationer vi tog del av blev det mycket tydligt att det är samma teman som behandlas på de strategiska forum för nyanländas etablering och integration som äger rum hemma i Skåne, som behandlas i Tyskland, nämligen värderingar och synsätt, organisationsfrågor, styrning och strategier, kommunikation och interkulturalitet. Liksom Tyskland, står vi i Sverige dessutom inför samma demografiska utmaning, det är i stort samma flyktinggrupper som kommer till våra respektive länder, och vi har överlag liknande tankegångar kring arbetssätt, men det finns också skillnader.

Utmärkande för presentationerna av det integrationsarbete som bedrivs i Hessen är tydligheten i förväntningar och krav på de nyanlända såväl som på ”tyskarna”. Den tid vi lever i präglas av ständiga förändringar – och ställer krav på hela samhällets förändringsförmåga. De tyska integrationsstrategier som presenterades talar för behovet av samhällets och individers öppenhet inför dessa förändringar och att vara ett välkomnande samhälle som accepterar de nyanlända som likvärdiga samhällsmedborgare. Integration är en fråga för hela samhället och alla behövs. Den statistik som presenterades visade också tydligt på att integration inte är en fråga om minoritetspolitik. I Hessen har 48 % av barnen under sex år utländsk bakgrund. Det betyder dock inte att det finns ett behov av integrationsinsatser för alla dessa, men siffrorna talar sitt tydliga språk – samhället och befolkningen har förändrats och kommer fortsätta att förändras. Och vi människor/samhällsmedborgare som har en naturlig, inneboende rädsla för förändringar utmanas och behöver stöd i förändringsprocessen – men hur?

De värderingar och synsätt som lyftes fram av tyskarna i den strategiska ledningen var ett tydligt fokus på mångfald som en styrka och tillgång. I Skåne känner vi igen detta från vår regionala utvecklingsstrategi (RUS), i vilken mångfald lyfts fram som en styrka och en självklar del i målbilden för ”Det öppna Skåne 2030”. OECD beskriver i sin Territorial review Skåne från 2012 integrationen som en nyckelfråga för Skånes fortsatta utveckling. Samtidigt efterfrågar många kommunala tjänstepersoner med ansvar för mottagning och nyanländas etablering i Skåne en tydligare förvaltnings- och politisk ledning, och överlag en större insikt och kunskap om integrationsfrågorna hos ledningspersoner. Det finns en framväxt av planer och strategier i flera av de skånska kommunerna, men man är olika långt kommen och har olika lång erfarenhet av nyanlända och integrationsarbete. Några uppfattar dessutom en trötthet på ämnet bland ledningspersoner i kommunerna ”Vi har redan pratat om detta och krisen är över…” – när det i själva verket är NU arbetet börjar och de strategiskt viktiga prioriteringarna och besluten behövs! I Tyskland pågår ett intensivt arbete med ledningsstrategier utifrån medvetna värderingar och synsätt – hur kan vi i Skåne med inspiration därifrån flytta fram positionerna mot en ökad tydlighet och ledning för Skånes utveckling?

Organisationsfrågor har under våren diskuterats på våra strategiska forum för nyanländas etablering och integration i Skåne – liksom i Tyskland. Tyskarna beskrev genomförda organisationsförändringar och betonade att integration inte är en speciell uppgift för ett särskilt kontor eller avdelning. Alla behöver se och ta ansvar för sin del och anpassa sina verksamheter till de förändrade förutsättningarna i samhället. I Skåne ser organisationslösningarna olika ut i olika kommuner. Även här är

Presentation av Röda Korsets boende för asylsökande i Bad Homburg

värderingar och synsätt viktigt att fundera över då dessa styr hur vi organiserar och agerar. Är de nyanlända en belastning eller avlastning och tillgång? Är mottagningen organiserad under socialtjänst eller arbetsmarknads- och tillväxtverksamheter? Hur blir resultatet av olika organisationsvarianter? I Hessen har motsvarande kommunförbundet haft en mycket aktiv roll i att guida och hjälpa kommuner i att, utifrån lokala förutsättningar, bygga sina organisationer och ta fram lokala strategier för att främja integration. Dessa ska nu sammanfogas i en regional plan för delstaten Hessen. I Skåne ser det olika ut hos kommunerna. Kommunerna tar också olika roll när det gäller nyanländas etablering – alltifrån ett mycket stort och aktivt etableringsansvar från den nyanländes dag ett i kommunen – till ett hållningen att etableringen i huvudsak är Arbetsförmedlingens ansvar. Kommunens roll i etableringen har diskuterats på vårens strategiska forum. Slutsatsen är att det finns en förvirring kring kommunens roll, en förvirring som har sin bakgrund i etableringsreformens genomförande, och att kommunerna behöver stöd i att förstå sin viktiga roll i etableringen och att vara en mycket aktiv part i arbetet tillsammans med bland andra Arbetsförmedlingen. Det tyska arbetssättet visade på en mycket snabb kartläggning av de asylsökandes utbildning och erfarenheter för en snabb matchning mot arbetsmarknaden. Vid besök på ett anläggningsboende för asylsökande berättade personalen att ungefär hälften av de boende redan hade arbete och att alla fick coachning mot arbetsmarknaden och individuellt stöd utifrån sin livssituation i övrigt. Här finns alltså en organisation som verkar för att snabbt ta tillvara de nyanlända som en tillgång.

När det gäller styrning och uppföljning visade tyskarna på statistikunderlag och arbetet med att ta fram relevanta nyckeltal utifrån parametrarna ”structural, social, cultural and identificatory integration”. Man försöker utgå från redan befintliga data, där det finns tillgängligt material, och komplettera med subjektiva mått av exempelvis välbefinnande genom telefonenkäter med mera. Presentationerna visade på en handlingskraft och många olika initiativ och konkreta handlingsplaner på flera olika områden. I Sverige tog SKL för några år sedan fram nyckeltal för integration. Nyligen publicerade SKL därtill en användarguidesom ger vägledning i hur nyckeltalen kan användas och visar på möjligheter att ta fram statistik och göra jämförelser genom Kolada. Statistiken hämtas från flera offentliga källor och vissa nyckeltal tas fram av SKL. Med hjälp av nyckeltalen kan man skaffa sig en lägesbild i kommunen. Samtidigt ger de en möjlighet att göra jämförelser med situationen i andra kommuner och att följa utvecklingen över tid. Nyckeltalssamlingen belyser integration ur flera perspektiv för att ge en möjlighet att mäta kvalitet och resultat på både kort och lång sikt. SKL medverkade på strategiskt forum för nyanländas etablering och integration i Skåne i maj 2017 för att informera om nyckeltal och användarguide.

”Sätt inte dig själv i världens centrum – ge andra människor lite utrymme” sa Dr. Armin von Ungern-Sternberg, chef för Frankfurts förvaltning för multicultural affairs

Dr. Arnim von Ungern-Sternberg, chef för Frankfurts förvaltning för ”multicultural affairs” berättade om integration och kommunernas uppdrag ur staden Frankfurt Am Mains perspektiv. ”Frankfurtmodellen” innebär att integrationsfrågorna befinner sig på samma organisatoriska nivå som stadens alla andra departement, dvs direkt under de kommunstyrelsepolitiker som styr staden. Detta anser man är avgörande för vilka effekter man får. Inom förvaltningen för multicultural affairs som hanterar integration och antidiskriminering finns avdelningar för personal, strategi och planering, kommunikation och information till allmänheten, samt en bredd av integrationsprojekt. Just nu pågår ett utvecklingsarbete kring att alla medarbetare i staden ska ha interkulturell kompetens. Utmaningen är att definiera vad detta innebär och sedan hitta kompetenta utbildare och fastställa kvalitetskriterier för dessa. Hur tar man fram en sådan checklista? Ambitionen är att kunna ”utvärdera” alla medarbetare utifrån interkulturell kompetens. Armin beskrev essensen av interkulturell kompetens som att tänka på sig själv som en del av en helhet där andra delar är olika, och att ge människor rum att själva uttrycka det som är viktigt för dem innan vi gör det åt dem. Här finns beröringspunkter till utvecklingsarbete i Skåne. I Skåne har den strategiska gruppen för Regional överenskommelse om nyanländas etablering (RÖK) och styrgruppen för Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) beslutat att ta fram ett underlag för projektansökan inom ramen för ESF-utlysningen Breddad rekrytering. Projektidén handlar om att de deltagande organisationerna tar fram eller utvecklar redan befintliga handlingsplaner för breddad rekrytering och mångfald inom den egna organisationen och höjer kompetensen inom mångfald och breddad rekrytering. Skånes kommuner har bjudits in att delta i projektansökan. Här finns inspiration att hämta från pågående mångfaldsarbete i Frankfurt!

Kommunikation kommer att vara temat på nästa strategiska forum för nyanländas etablering och integration i Skåne den 26 september 2017. Alla som arbetar med integration har erfarenhet av kommunikation både internt i den egna organisationen och mot allmänheten – liksom att det är en utmaning när ämnet ibland är ifrågasatt. Ovan nämnde Armin i Frankfurt lyfte fram vikten av att hitta inkluderande svar på människors protester och frågor och bemöta människor som känner sig hotade på ett

Härlig buffé på asylboendet I Bad Homburg

inkluderande sätt. Det är också viktigt att kunna prata om både fördelar och svårigheter med att ta emot nyanlända i samhället. Överlag beskrivs det, både av tyskarna och bland tjänstepersoner i Skåne, som avgörande för integrationen hur den högsta ledningen kommunicerar om frågorna. Tydligheten förefaller vara större i Tyskland – vad beror det på?

Det bestående intrycket av resan är den tyska tydligheten kring att integration är en ömsesidig process som ställer krav både på den nyanlände och på de individer och det samhälle som tar emot dem. De nyanlända ska delta i språkundervisning och obligatoriska integrationskurser samt följa lagar och regler, och det mottagande samhället förväntas vara välkomnande och acceptera de nyanlända som likvärdiga samhällsmedborgare. Det finns självklart många svårigheter i det tyska integrationsarbetet och några av dessa berördes under dagarna, såsom bostadsbrist, arbetslöshet, påfrestningar på utbildningssystem och barnomsorg, behov av värdegrundsarbete och social acceptans samt brottsbekämpning. Arbetslösheten är tre gånger så hög bland personer med utländsk bakgrund i jämförelse med personer med tysk bakgrund. Men kopplat till de långsiktiga strategierna har man konkreta handlingsplaner för att avhjälpa svårigheter här och nu och arbeta för ett socialt hållbart samhälle. De tyska föredragshållarna hade också ett långsiktigt perspektiv på det faktum att alla nyanlända vuxna inte kommer att delta i samhället och på arbetsmarknaden såsom önskvärt; deras barn kommer att vara integrerade i samhället och där finns en stor potential. Barn med utländsk bakgrund som växer upp som två- eller flerspråkiga blir en stor tillgång i en globaliserad värld.

/Jenny Strand

Publicerad:

Sidansvarig

Jenny Strand

Skriv en kommentar