Civilsamhällets betydelse för integration

Integration är ett frekvent förekommande ämne inom såväl yrkesmässiga, som politiska och privata sammanhang, men det är sällan vi definierar vad vi faktiskt menar med integration, och vilket innehåll vi fyller begreppet med. I detta gästinlägg är det just frågan om innebörden av integration och civilsamhällets roll som Sebastian Sanchez Riveros, utvecklare i Fritids- och kulturförvaltningen i Landskrona stad, resonerar kring.

Ska vi verkligen jobba med integration?
Det ska vi absolut göra. Men vad är integration? Vad menar vi med begreppet?

Livliga diskussioner pågår just nu kring integration och hur vi kan jobba för att motverka utanförskap. Det har också blivit en mycket stor del av den politiska debatten, upp till en nivå där det varit högsta prioritet att prata om integration detta valår. Men begreppet har förändrats med tiden. Det är dags att ta en djupare diskussion och vara tydliga med vad vi egentligen menar med integration.

En vanlig företeelse är att likställa begreppet integration med processen genom vilken invandrare kommer in i det svenska samhället. Jag som utvecklare i Fritids-och kulturförvaltningen och som också ansvarar för integrationsfrågor i Landskrona har valt att jobba mycket bredare än så. Vi jobbar med att ge förutsättningar för alla, för att kunna påverka samhället på sina egna villkor. Integration är för mig ett begrepp som inkluderar inte bara utlandsfödda utan samtliga grupper som inte har möjlighet att påverka samhället utifrån sina egna förutsättningar. Det kan till exempel vara funktionsnedsatta, äldre, kortutbildade individer och/eller personer som på grund av sin socioekonomiska situation befinner sig i en sårbar situation.
Integration handlar i grunden om demokrati och delaktighet.

En förutsättning för att de här grupperna ska kunna påverka de processer i samhället som rör just dem, är att jobba nära individerna. Här är civilsamhället en mycket viktigt aktör, då det bland annat är genom civilsamhället som dessa individer och grupper kanaliserar sina behov och krav. Samtidigt har civilsamhället möjlighet att öka individens förståelse för sina rättigheter och skyldigheter i samhället, just genom att vara påverkningsbara och fungera på ett demokratiskt sätt. Kort sagt är civilsamhällets organisationer röstbärare, opinionsbildare och en arena för att utöva medborgarskapet.

En del av integrationsarbetet i Landskrona har också kopplats till samverkan mellan kommunen och civilsamhället, där idéburen sektor fungerar som katalysator och partner. Genom att kommunen förankrar integrationsinsatserna genom civilsamhällets organisationer ökar långsiktigheten, och ger större genomslagskraft.

Ett nära samarbete mellan offentlig sektor och civilsamhället är viktigt för att kunna förankra arbetet hos målgruppen. Som exempel har vi i Landskrona just nu flera insatser i samverkan med civilsamhället. Exempel på detta är ”Landskrona Röstar” som syftar till att öka valdeltagandet i staden. Genom projektet öppnas arenor för debatt och diskussion kring samhällsfrågor samt minskar avståndet mellan politiken och medborgarna. ”HELA Landskrona” är en samverkansplattform där flera idéburna organisationer och staden tillgängliggör sina verksamheter för invånarna inom fritid och kultur. Plattformen är också ett forum för diskussion kring frågor som jämställdhet, mångfald, delaktighet med mera.

Huvudansvaret för integrationsarbetet kommer alltid att ligga på den offentliga sektorn, men tillsammans och genom samverkan kan vi bygga ett socialt hållbart samhälle för alla.

______________________________

Vill du veta mer?

Kontakta:
Sebastian Sanchez Riveros
Utvecklare, Fritids-och Kulturförvaltningen Landskrona stad
Sebastian.sanchezrivero@landskrona.se
0418473594

______________________________

Vill du berätta om integrationsarbetet i din kommun?
Kontakta Klara Persson, studentmedarbetare på Kommunförbundet Skåne
klara.persson@kfsk.se

Genom att dela erfarenheter kan vi öka kunskapen och bidra till ett starkare Skåne

Publicerad:

Skriv en kommentar