Frigörande och normbrytande med kortutbildade nyanlända kvinnor

Vi fick otroligt bra utfall på denna insats, säger Peter Eriksson, integrationsstrateg i Ystads kommun. I Integrationsbloggens gästinlägg berättar Peter tillsammans med projektledare Diana Blom om kommunens pilotprojekt för att stimulera integration och frigörelse för kortutbildade kvinnor. Läs rapporten som beskriver både framgångar och hur utmaningar hanterades i projektet.

Peter och Diana berättar:

Pilotprojektet i Ystads kommun riktade sig till kortutbildade kvinnor som läser SFI på studieväg 1 och bestod av en serie medskapande, normbrytande och frigörande aktiviteter. Insatsen sträckte sig över perioden mars-juni. Aktiviteterna ägde rum en gång i veckan och projektresurserna bestod av en projektledare, en arbetsmarknadskoordinator samt en aktivitetsbudget.

Läs mer om projektet, aktiviteterna och utfall i vår utvärdering Stödjandeinsats för kvinnor i studieväg 1 – rapport

Det sociala integrationsarbetet är bryggan mellan individen och samhället; det som kortar resan och minskar avståndet. Syftet med vår insats är att stärka deltagarna och bidra till en internaliserad förståelse av det svenska samhällets lagar, oskrivna regler och koder. På så vis möjliggörs en fördjupad förståelse för de svenska värderingar som för deltagarna känns främmande och kan utgöra hinder för att ta en aktiv del i samhället.

Det sociala integrationsarbetet har spelat en avgörande roll för utfallet. Aktiviteter med fokus på att upptäcka behov och skapa diskussioner kring värdegrund, förhållningssätt och egenmakt har upplevts som spontana utifrån genomtänkta aktiviteter och upplevelser gruppen haft. Gruppdynamiken har varit en betydande framgångsfaktor eftersom individerna i gruppen både har utmanat och stöttat varandra. Även personalens språk- och kulturella kompetens har varit viktiga framgångsfaktorer då de skapat en förförståelse för hur individerna uppfattar Sverige. Det har i sin tur underlättat och skapat förutsättningar att styra, nyansera och rikta diskussionerna med den fingertoppskänsla som krävs för att hela tiden erbjuda tillräckligt med motstånd men samtidigt behålla gruppen med sig även i de svåraste diskussionsämnena. Även om deltagarna övergått till arabiska sinsemellan så har personalen kunnat både fånga upp tendenser och styra diskussionen med frågeställningar och påståenden på ett sätt som gör att gruppen fortsätter ta steg framåt.

Tack vare det etablerade förtroendet och de goda relationerna skapades ett utrymme som gav projektledare och koordinator möjlighet att utmana deltagarna i att våga sig utanför sin bekväma zon i mycket högre utsträckning än det annars vore möjligt. Tuffa diskussioner blev ett naturligt inslag i den utvecklingsprocess varje träff utgjorde. Förtroendet och relationerna som uppstått i gruppen kommer att bestå även fortsättningsvis och påverka hur individerna inom gruppen förhåller sig både till sig själva och till varandra.

Under arbetets gång har det bekräftats att deltagarna brister i förmågan att självständigt navigera i eller aktivt delta i samhället och på arbetsmarknaden. Det handlar om en allmän kompetensbrist som förstärks av omgivningens låga förväntningar och strukturer. Förutom svårigheter med språket, saknas goda förebilder som deltagarna kan identifiera sig med och inspireras av. Det förstärker bristen på tilltro till den egna förmågan som i sin tur leder till sämre självförtroende i det nya samhället.

I arbetet med social integration stötte vi många gånger på de dolda psykologiska mekanismer och tankemönster som, om de inte upptäcks och hanteras i tid, riskerar att permanenta bidragsberoendet och förhindra den enskilde individen från att uppnå sin fulla potential. Olika hinder och destruktiva tankemönster har hanterats vilket i sin tur har minskat både upplevt och faktiskt avstånd till det nya samhället. I princip alla deltagare har nu internaliserat målbilden av sig själva som arbetande kvinnor i Sverige, även om de kan ha olika lång väg kvar för att nå dit.

I samtliga fall har deltagarna rört sig närmare arbetsmarknaden. Deras motivation att delta i och utforska samhället har ökat då de mer och mer börjat se sig själva som delaktiga i samhället istället för passiva åskådare. De har även reflekterat över och kommit till nya insikter kring vilka möjligheter deras barn har i Sverige på ett sätt som kommer att påverka deras föräldraskap i positiv riktning.

Nästa steg

Nu när kvinnorna har inlett en frigörelseprocess kommer vi att bjuda in män till gruppen och arbeta med jämställdhet utifrån en alternativ metod där vi jobbar med aktiviteter som indirekt kommer leda till diskussioner om jämställdhet.

VILL DU VETA MER

Kontakta

Diana Blom, projektledare Ystads kommun, diana.blom@ystad.se, 070-895 87 17

Peter Eriksson, integrationsstrateg Ystads kommun, peter.eriksson@ystad.se 0411-57 71 67

Vill du berätta om integrationsarbetet i din kommun?

Kontakta Jenny Strand, strateg Kommunförbundet Skåne, jenny.strand@kfsk.se, 072-885 48 39

 

Publicerad:

Sidansvarig

Jenny Strand

Skriv en kommentar