Tre frågor om skola på vetenskaplig grund: Sjöbo kommun berättar

FoU Skola driver ett kommunikationsprojekt där kommuner i Skåne berättar om sitt arbete med skola på vetenskaplig grund. Ambitionen med projektet är att lyfta de goda exemplen om svensk skola samt skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Den här gången är det Malin Nilsson, biträdande skolchef och Camilla Persson, socialchef samt Peter Karlsson, Leg psykolog/psykoterapeut Specialist i pedagogisk psykologi från Sjöbo kommun som svarar på frågor.

Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?

För familjeförvaltningen i Sjöbo innebär vetenskaplig grund att vi håller vetenskapen nära när vi planerar och utvecklar vår verksamhet. Vi ser den som en viktig del för att hålla en god och allt högre kvalitet, en stabil bas. Genom att hålla oss uppdaterade på aktuell forskning får vi kontinuerligt insyn i framgångsfaktorer såväl som till viss del mindre lyckade faktorer vilket ger en pusselbit för oss när vi identifierar våra styrkor och utmaningar. Det innebär också att vi tänker långsiktigt i vårt förbättringsarbete då vi vet att det tar tid att få processer att bli ett naturligt inslag som sitter i verksamhetens väggar.

Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.

Genom vårt kvalitetsarbete såg vi en utmaning gällande elevers trivsel, trygghet och studiero. Ett aktivt arbete för att skapa goda förutsättningar för lärande behövdes och som åtgärd är beslutat att modellen positivt beteendestöd (PBS) ska implementeras i samtliga verksamheter för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshemmet. Åtgärden planerades under läsåret 2018/19 och arbetet startades upp med all personal inom verksamheterna i augusti 2019. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå i minst tre år.

Positivt beteendestöd är ett förhållningssätt som från början växte fram för att skapa goda förutsättningar för utveckling och livskvalitet för personer med allvarliga utmanande beteenden och ofta svåra funktionsnedsättningar. Personer som många gånger utsattes för begränsande och ibland även bestraffande åtgärder. Alla åtgärder baserade på PBS har ökad livskvalitet som övergripande mål och baseras dels på etiska principer och riktlinjer, dels på vetenskap och forskning.

En stor del av den forskning som ligger till grund för PBS har utvecklats inom ramen för det som kallas för tillämpad beteendeanalys. Det gäller både den teoretiska grunden, strategier för att kartlägga och förstå utmanande beteenden och olika typer av interventioner.

Från att i början ha varit ett förhållningssätt som främst fokuserat på åtgärder på individnivå för personer med redan uppkomna utmanande beteenden växte i början av 00-talet idén om att det som fungerar för att minska befintliga beteendeproblem även borde kunna användas för att förebygga uppkomsten av utmanande beteenden vilket ledde fram till det som kom att kallas för skolövergripande positivt beteendestöd (School Wide Positive Behavior Support, SWPBS) och som är den modell som ligger till grund för implementeringen av PBS i Sjöbo kommun.

SWPBS är ett ramverk för skolutveckling som bygger på en nivåbaserad organisationsmodell och ett antal kärnkomponenter samt strategier för att implementera dessa i hela skolorganisationen på ett systematiskt sätt, anpassat till den enskilda skolans specifika förutsättningar.

Den nivåbaserade modellen, som bygger på preventionsforskning innebär att skolan implementerar ett antal strategier som främjar lärande och social utveckling för alla elever på hela skolan. För de elever som behöver lite mer stöd bör skolan kunna sätta in lättillgängliga, gruppbaserade insatser som för att förebygga en negativ utveckling för dessa elever. För elever som har stora behov, både inlärningsmässigt och beteendemässigt bör skolan kunna sätta in intensiva och ofta omfattande insatser baserade på individuell kartläggning och samverkan med andra aktörer kring eleven. För att skolan ska kunna ge rätt insatser till rätt elever och kunna mäta resultatet av dessa insatser är det som kallas för databaserat beslutsfattande en viktig del i modellen.

Just nu arbetar Sjöbo kommuns skolor med att på basnivån implementera kärnkomponenter som handlar om att skapa tydlighet och förutsägbarhet för alla elever, genom att all personal gemensamt kommer överens om vilka förväntningar man har på eleverna i olika sammanhang. De vuxna i skolan behöver arbeta systematiskt med att t ex bygga goda relationer, se över sitt eget bemötande, den fysiska lärmiljön och undervisningsrutiner, för att ge eleverna goda förutsättningar att möta uppsatta förväntningar. Eleverna behöver också få möjlighet att träna på åldersadekvata sociala färdigheter som de förväntas klara av i skolan. Vuxenvärlden får även träna på att bli bättre på att ge uppmuntran och positiv feedback på förväntade beteenden samtidigt som de också behöver utforma gemensamma, konsekventa och stödjande strategier för att hantera utmanande och undervisningsstörande beteenden av olika slag.

Implementeringen av PBS i skolan tar vanligtvis 3–5 år. Mycket av den forskning som finns är gjord i USA vars skolsystem skiljer sig en del från det svenska men även i Norge, som kulturellt ligger närmare Sverige, har en hel del forskning av hög kvalitet gjorts på den norska varianten av SWPBS som kallas för PALS. Att modellen från början kommer från USA och att mycket av forskningen kommer därifrån spelar mindre roll då modellen snarast fungerar som ett ramverk vars kärnkomponenter den enskilda skolan utformar utifrån sina behov och förutsättningar. Det innebär att PBS kommer att se olika ut på olika skolor oavsett om det är i Skandinavien eller i USA men man kommer ändå att känna igen de viktiga kärnkomponenterna.

Det finns mycket forskning gjord på SWPBS och PALS. Resultaten visar bland annat att förekomsten av utmanande beteenden minskar och att elevernas sociala förmågor ökar om SWPBS implementeras med hög kvalitet. Man har även sett positiva resultat när det gäller elevernas skolprestationer. Forskning visar också på effekter vad gäller de vuxnas bemötande av eleverna med mindre fokus på tillsägelser och negativa konsekvenser och mer fokus på uppmuntran och stöd vilket i sin tur leder till bättre relationer och en positiv skolkultur. Ur de vuxnas perspektiv ser man effekter på lärarnas trivsel, upplevelse av att kunna påverka elevernas utveckling och lärande (teacher efficasy) liksom vad gäller minskade sjukskrivningar och att lärare lämnar yrket i förtid.

Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun?

Vi är i starten av ett långsiktigt arbete och det är för tidigt att kunna se eller mäta effekter av arbetet med PBS. Två gånger om året följs graden av implementering upp, som en del i modellen. Därtill kommer framöver effekter att synliggöras genom nedslag i vårt systematiska kvalitetsarbete, här är trivselenkäter, kränkningsanmälningar, brukarenkäter, BRUK skattningar och dialog med enheterna viktiga delar.

En framgångsfaktor som vi ser och som kommer att ha stor betydelse för utfallet är att våra skolledare är övervägande positiva till modellen och gör sitt bästa för att skapa goda förutsättningar för implementering i verksamheten. Vi ser det som en stor styrka att PBS har stöd i vetenskapen.

Publicerad:

Skriv en kommentar