Välmående och resultat, dystra och spännande siffror samt andra lärdomar för skola på vetenskaplig grund från ICSEI2020

ICSEI2020 konferensen (International Congress for School Effectiveness and Improvement) arrangerades den 6-10 januari i Marrakech, Marocko. Konferensen samlade cirka 1000 deltagare från 73 länder som fick ta del av cirka 400 presentationer. Konferensen är den största ICSEI konferens som arrangerats sedan den startades för 33 år sedan. För första gången anordnades konferensen i Afrika. Representationen från afrikanska och arabiska länder var därför större än det varit tidigare. Så, vilka lärdomar tar jag med mig från konferensen denna gång?

Nätverk och samarbete – gemensamma möjligheter och gemensamt ansvar

Vikten av nätverk och samarbete har varit återkommande reflektioner från master classes, keynote föreläsningar och parallella sessioner på konferensen.

Professor A. Hargreaves och Professor D. Shirley har introducerat koncept om att ”leda från mitten” (lead from the middle). Mitten handlar inte om nivå i form av att det är lärare som leder lärare. Mitten innebär att arbeta utifrån hjärtat, ett centrum. Att samlas tillsammans i ett centrum från olika nivåer och ta initiativ för gemensam utveckling. Ingen enskild ledare har förmågan att göra allt själv – det behövs en gemensam kraftsamling kring utmaningar och möjligheter. Det innebär också att indelning i ’mina’ och ’dina’ elever försvinner. Det är elever i vår skola, vår kommun och vår region[i].

Leda i mitten vs Leda från mitten

I sin keynote föreläsning fortsätter A. Hargreaves att prata om gemensamt ansvar i relation till socialmobilitet. Möjligheten för socialmobilitet ska inte bero på enskilda individers förmåga. Det är samhället som ska arbeta för minskade klyftor. Han påpekar också att det är viktigt att skilja mellan socialmobilitet och rättvisa (equity). Rättvisa (minskade klyftor) är förutsättning för en socialmobilitet. Denna tanke återkommer i Dr. S. Rincon-Gallardo, forskare från Kanada, föreläsning där han argumenterar för lärande som frihet, välmående och som socialrörelse (social movement). Enligt honom sker lärande i dialog och där olika parter (inklusive parter från olika länder) träffas som likvärdiga partner som kan lära från varandra[ii].

Om samarbete och nätverk är så viktiga hur får vi då de att fungera? Enligt A. Harris och hennes kollegor kan så kallat distribuerat ledarskap hjälpa. Nätverk som har distribuerat ledarskap fungerar mycket bättre än de som inte har det. Paradoxalt nog kräver distribuerat ledarskap en stark och trygg formell ledare som kan medge att hen inte har förmåga och expertis att åstadkomma förändring ensam och är villig att både förmedla vidare och dela med sig av både ansvar och lösningar[iii].

Dr. S. Friesen argumenterar för samarbete via hela styrkedjan med gemensam utgångspunkt i elevers lärande. Det innebär att hela styrkedjan utgår utifrån den artefakt som eleverna producerat under sitt lärande (exempelvis skulptur, berättelse, problemlösning med mera). Alla (skolchefer, lektorer, lärare) kollar på artefakten av elevers lärande och diskuterar vilken undervisning som möjliggör detta lärande och vad som behöver vidareutvecklas.

Hela styrkedjan diskuterar detta utifrån sina roller och uppdrag. Gemensamt ansvar innebär att det inte går att säga – jag kommer inte göra/introducera denna förändring eller arbeta med denna uppgift – utan att komma fram med alternativa förslag.

Till sist som förväntat – tid är en avgörande faktor för fungerande samarbete. Arbetet med skolförbättring via hela styrkedjan utifrån artefakt av elevers lärande är inne på sitt sjätte år i Kanada. Enligt S. Friesen tog det två år innan nätverksdeltagarna började lita på varandra, arbeta tillsammans på riktigt och ställa svåra/utmanande frågor som kunde driva lärandet framåt och utveckla ledarskap på olika nivåer[iv].

Samarbete med utgångspunkt i elevernas lärande

Hårda resultatens tid är förbi – fokus på välmående/tillhörighet och därutöver

När Pisaresultaten släpptes 2019 pågick diskussion globalt i två dagar (i jämförelse med två månader bara för några år sedan). Varför är det så? Kan det vara att världen är för komplex? Australien står i lågor, demokratin är hotad i många länder och klimatförändringar är nu verklighet. För att möta dessa utmaningar är det viktigt att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan. Välmående och sociala värden blir allt viktigare.

Professor K. Riley påpekar i sin keynote föreläsning vikten av att skolan och förskolan är en plats där alla känner en tillhörighet. Tillhörighet och välmående går hand i hand. Tillhörighet innefattar både psykologisk och fysisk trygghet, men också möjlighet att känna igen sig i läroplanen, lektionens innehåll och att få sin röst hört. Dr. Pooja Nakamura från American Institute of Research understryker också vikten av undervisning på modersmål i skola. Elever som lär sig läsa på sitt modersmål känner högre tillhörighet i skolan och blir bättre på att läsa andra språk. Dessutom blir deras föräldrar mer engagerade i skolarbete oavsett utbildningsnivå. Det ökar känslan av tillhörighet i samhället utanför skolan.

Samtidigt är det viktigt att identitet inte bara bekräftas, utan också utmanas i skolan. Till exempel behöver skolan bekräfta elever i deras identitet som troende kristna eller muslimer samtidigt som den utmanar dessa elever att acceptera till exempel HBQT elevernas identitet.

Bra resultat i skolämnen får inte komma på bekostnad av elevers välmående. Samtidigt påpekar många föreläsare att fokus på välmående inte betyder att resultat blir oviktigt. När elever mår bra kommer de till skolan och lär sig mer. När de kommer till skolan är det viktigt vilken pedagogik de möts av. Detta syns tydligt i Skottland. I deras läroplan är hälsa och välmående lika viktiga som naturvetenskap och teknik; musik och bild lika viktiga som matematik och literacitet. A. Hargreaves uppmanar också att vara mån om lärares välmående. När lärare mår bra på jobbet återspeglas detta på eleverna i skolan. Samtidigt påpekar D. Shirley att skolan behöver ta hand om och undervisa hela människan – det han kallar ’beyond wellbeing” (NASTY – se bilden nedan) – inte bara positiva känslor och relationer, men också negativa känslor och ensamhet. Elever behöver lära sig acceptera och lära sig att leva med olika aspekter av att vara människa[v].

Prof. Shirley om vikten av NASTY

Elevers delaktighet behöver främjas

Flera föreläsare återkommer till elevernas röst i skolan och skolutvecklingen. När det till exempel leds från mitten blir även elever delaktiga och det skapas en kraftsamling för skolförbättring. Exempel på distribuerat ledarskap i Schweiz och Kanada visar att strategier för främjande av lärande diskuteras med elever. Elever blir bärare av de förändringar som pågår i skolorna. Elevers delaktighet främjas när de upplever att de kan göra skillnad samt när de har förmåga och möjlighet att göra skillnad. Sådan möjlighet skapades under själva konferensen. Under ett symposium om framtidens utbildning var det 20 elever från Marocko som var med och deltog i gruppdiskussioner och delade sina tankar om hur skolan kan utvecklas[vi].

Representant från Utbildningsministeriet antecknar elevers’ skolupplevelser

Dystra och spännande siffror

Siffror och statistik är återkommande inslag i stora konferenser. Olika föreläsare har tagit upp att det är stor lärarbrist över hela världen. Det saknas 69 miljoner lärare för att uppnå utbildningsmålen för 2030. 262 miljoner barn som ska gå i skola gör inte det. Jag får höra dessa siffror i en tid där jag läser H. Roslings och hans kollegor bok Factfullness[vii]. I boken varnar en svensk professor i internationell hälsa för enstaka dystra siffror. Han uppmuntrar alltid att kolla på förändring av siffror över en längre tid, inte se sig blind på små förändringar från ett år till annat. Så jag har kollat upp UNESCO analys av barnen som inte går i skolan (out-of-school children). Analysen visar en någorlunda ljusare bild. Antalet barn som inte går i skolan har minskat stadigt från 376,1 miljoner år 2000 till 258,4 miljoner år 2018[viii]. Däremot bekräftas det att minskningen började avta de senaste åren. Således är det angeläget att lyfta problemen på olika nivåer[ix].

En annan spännande siffra är 20% och 80% som J. Hajjouji från African Leadership Academy berättat om. Enligt henne är det 20% av insatsen som ger 80% av resultatet. Det är skolans ’minimum viable product’. Det som inte får effektiviseras bort eller sparas på. Hon berättar om en skola i flyktingläger i Afrika som uppnår högre resultat än andra i skolor i regionen uppnår. Vidare har den skola låg läraromsättning (lärare stannar 3–5 år). Vad är deras framgångsfaktor? Enkelt, säger ledningen på skolan – vi ger mat till våra elever och betalar lönen till lärare i tid. De prioriterar mat och lön i tid (inte högre lön) istället för skolutrustning och böcker. Mat och lön i tid kan inte förklara skillnader i resultat i svenska skolor. Men vet alla skolor i Sverige vad som är deras kärna? Vad man inte får spara eller ta bort?

Lite lustigt nog återkommer 80% och 20% diskussionen i H. Roslings bok också, men på ett annat sätt. Han argumenterar för att det brukar vara tre budgetpunkter som står för 80% av alla utgifter. Han uppmanar alla att hitta just de tre största punkterna i budgeten och se om 80% av alla resurserna läggs på rätta saker. Det kan vara en bra utgångspunkt när man försöker identifiera kärnan av verksamhet.

Vi har det bra i Sverige även om det finns saker att önska

Konferens inleddes med studiebesök på Marockanska skolor. Jag får ett blandat intryck. Många lärare och elever sitter med ytterkläder på inomhus eftersom det inte finns någon värme i klassrummen när det bara är tre grader utomhus på morgonen. Det blir säkert lika outhärdlig varmt på sommaren som det är kallt på vinter. Datorerna är väldigt gamla eller saknas helt. Lärare undervisar 36 elever (vår guide sa att det är 36 i stan, medan på landet kan det vara upp till 50 elever per klass, i alla fall på högstadiet). Det ser ut som om alla elever gör exakt samma uppgift utan någon individuell anpassning. Det är inte alla skolor som har bibliotek. De flesta eleverna behöver köpa in skolmaterial på egen hand. Kulturskolan är en ny satsning som startades så sent som 2016 och där materialet är väldigt begränsat (en fiol och ett piano delas av både lärare och elever som deltar i musikundervisningen). Samtidigt är deltagande i Kulturskolans aktiviteter kostnadsfri för alla elever.

Samtidigt som resurserna är knappa råder lugn i klasserna. Inte den typen av lugn som kommer med förtryck och rädsla, utan lugn som skapas via gemensam respekt, via elevers önskan att lära sig och lärarnas genuina intresse att stödja dem i deras resa. Vi träffar rektorer och lärare som visar upp sina skolor och sitt arbete med stolthet. De berättar hur viktigt det är att hjälpa elever att utveckla sina talanger och kreativitet. Det är svårt att lära känna kärnan av vad det är som skapar lugnet och stoltheten i dessa skolor, men det handlar inte om fler resurser, fler lärare och mindre klasser. Samtidigt inser vi hur bra vi och våra elever har det i Sverige, även om det finns saker att önska.

På Kulturskolan

På lektionen

Blå kulspetspenna används för att rita

Avslutande ord

ICSEI är en väldigt stor konferens med hundratals presentationer från hela världen. Dessa lärdomar är mitt personliga urval av det jag har tar med mig och vill dela med er. Det är omöjligt att återberätta allt. Förutom de lärdomar som är listade har jag också lärt mig ett nytt ord – prakademik – en person mellan skola och akademin, ofta med dubbla anställningar (men inte alltid) eller affilieringar. Det diskuterades frågor kring prakademikernas identitet och legitimitet[x]. Jag har också fått bekräftat för mig hur viktigt det är att läsa högt för barnen från en väldigt tidig ålder (helst även innan födelse) samt att det är utbildade kvinnor som kommer att rädda världen[xi]. Det fanns presentationer om skolutveckling i afrikanska och arabiska länder, om samarbete mellan länder i olika kontinenter, om terapihundars roll i skola, om klimatförändring och undervisning och kooperativt lärande. Olika deltagare kommer att skapa olika berättelse om konferensen. I detta blogginlägg fick ni se den via mina ögon.

Text och bild: Elena Zukauskaite, vetenskaplig ledare, FoU Skola

 

 

[i] Baserat på Masterclass: Learning from the Middle: Rethinking the Best Ways to change med A. Hargreaves och D. Shirley, 6/1, 2020. Läs mer om att Leda från mitten här: http://ccsli.ca/downloads/2018-Leading_From_the_Middle_Final-EN.pdf

[ii] Baserat på keynote föreläsning The Global Future of Education Change med A. Hargreaves, A. Al-Fadala & S. Rincon-Gallardo, 7/11, 2020.

[iii] Baserat på presentationer av C. Azorin, A. Harris & M. Jones Discussing the power of distributed leadership practices within professional learning networks samt J. Berger & Straus N-C Distributed Leadership in practice: Perspectives from Switzerland, 7/11, 2020.

[iv] Baserat på presentation av J. Brandon & S. Friesen Mobilizing Evidence-Based Shared Instructional Leadership in Canadian Rockies Public Schools, 7/11, 2020.

[v] Baserat på flera olika föreläsningar/presentation bl.a. A. Hargreaves, S. Rincon-Gallardo, S. Freisen, J. Griffiths, K. Riley mm.

[vi] Baserat på olika presentationer bl.a. A. Hargreaves, D. Shirley, K. Riley, S. Rincon-Gallardo, S. Freisen mm.

[vii] H. Rosling, O. Rosling & A. Rosling Rönnlund (2018) Factfulness: tio knep som hjälper dig förstå världen. Natur & Kultur.

[viii] UNESCO har ändrat metodologi för sina beräkningar vilket ansvarar för minskningen från 262 millioner till 258,4 millioner.

[ix] UNESCO Institute for Statistics (2019) New Methodology Shows that 258 Million Children, Adolescents and Youth Are Out of School. Fact Sheet No. 56, September 2019. http://uis.unesco.org/sites/default/files/documents/new-methodology-shows-258-million-children-adolescents-and-youth-are-out-school.pdf

[x] Symposium: Pracademics: Exploring the Tensions and Opportunities of Boundary-Spanners who Straddle the Worlds of Academia and Practice. 10/1, 2020.

[xi] Keynote föreläsningar av Dr. Kouider Mokhtare (10/1, 2020) och A. Bah Diallo (9/1, 2020).

 

Publicerad:

Skriv en kommentar