Tjurig treåring och skolans mest omdebatterade fråga eller VARFÖR behöver vi mindre klasser?

Varför ska jag göra det? Men varför då? Varför får jag inte? Tjuriga treåringar ger aldrig upp. De vill veta och det räcker inte med att för jag säger eller för det är bra för dig. Om de har accepterat en förklaring är de med på banan annars visar de tydligt sin motvilja. Som vuxna slutar vi ofta fråga allt för ihärdigt varför. Vi gör saker och upprepar sanningar för att vi förväntas att göra det. Men helt ärligt – är vi inte mycket mer engagerade när vi förstår varför på djupet, inte minst när det gäller skolutveckling.

 

Om frågan varför

Det är inte jag som kommit på metaforen om en tjurig treåring. Magnus Blixt, rektor på Glömstaskola i Huddinge, har sagt det när han påpekat att varför är den viktigaste frågan i skolutvecklingsarbetet. Varför gör vi så? Varför kan vi inte göra annat? Enligt honom behöver vi alltid ha de här frågorna med oss. Han är i gott sällskap med forskare inte minst inom organisations-, utbildnings- och entreprenörskapsvetenskap.

Mats Alvesson, professor på Lunds universitet, forskar om funktionell dumhet i våra organisationer, där fokus ligger på att göra allt formellt rätt, uppvisa rätta planer, rutiner och dokumentation utan att fråga varför dessa planer, rutiner och dokumentation behövs? Hur vet vi att de förbättrar våra verksamheter?[i]

Eric Ries, entreprenör och författare bakom konceptet lean start-up, inspirerat av lean manufacturing diskuterar 5 gånger varför modellen– där huvudbudskap är att frågan varför behöver ställas minst fem gånger för att komma till källan av problemet[ii].

Viviane Robinson, professor vid University of Auckland I Nya Zeeland, har nyligen publicerat en bok där hon utvecklar djup förståelse för pedagogiskt förändringsarbete. Budskapet som genomsyrar hela boken är vikten av frågorna varför samt hur vet vi det? För det första, varför behöver vi förändring? (Stökigt klassrum, dålig läsförståelse, fallande betyg mm). För det andra, varför är vi i detta läge? Hon påpekar att vi ofta svarar på denna frågan ganska lättsinnigt. (Det saknas resurser, det saknas metodik eller verktyg). Det är viktigt att gå på djupet av frågan varför– det hon kallar ett undersökande tillvägagångssätt – för att förstå vad det är för värderingar, normer och attityder som ligger bakom nuvarande läge. Hur vet vi det? Har vi letat efter svar som vi ville hitta eller försökte vi hålla öppet sinne och verkligen lyssna in och förstå? Förändringsarbete kommer att leda till en förbättring om alla involverade förstår varför och litar på underlaget för svaret. Vi vet också då om det kommer att räcka med tid i schemat för, exempelvis, att sätta igång kollektivt lärande eller behöver vi först arbeta med attitydförändring[iii].

Mindre klasser är att föredra…

Det är lätt att förstå varför stora grupper i samhället efterfrågar mindre klasser. Intuitivt känns det som det rätta – mindre klasser, färre barn för lärare att fokusera på, mer tid per barn, bättre resultat. Här vill jag ändå stå som en tjurig treåring och fråga varför – på riktigt. Hur vet vi att mindre klasser skapar bättre förutsättningar för elever att lära sig och uppnå målen? Det som skiljer vetenskaplig grund från intuition och antagande som känns logiska är systematiska undersökningar som ger svar på vilka påståenden som är sanna eller falska. Vetenskaplig grund utgår från vetenskapliga teorier som är öppna för falsifiering när nya bevis läggs fram – det vill säga som är formulerade på ett sådant sätt som kan testas, bevisas eller motbevisas (till skillnaden från känslor)[iv].

Vetenskaplig diskussion om fördelar med mindre klasser går tillbaka till STAR-experimentet från 80-talet där mer än 11000 amerikanska elever har blivit slumpmässigt fördelade i små klasser med 13–17 elever, alternativt i större klasser med 22–25 elever. Elever som gått till mindre klasser har fått bättre akademiska resultat. Forskare drar slutsatsen att mindre klasser var att föredra. Detta experiment hade stor påverkan på utvecklingen av forskningsfältet och har blivit den mest citerade studien inom området. Olika uppföljningar av studierna visar att akademiska resultat håller i längden samt att det finns korrelation mellan

indelning i små klasser och elevers inkomster vid 27 års ålder samt utbildningsnivå. Inte konstigt att mindre klassrum anses som en lösning av många problem.[v]

Eller?

Campbells systematiska översikt (2018:10) ifrågasätter pålitlighet av data från STAR. Enligt forskare bakom översikten finns det främst tre anledningar för deras försiktighet: elever har bytt klassrum under experiments gång (och det framkommer inte tydligt om och hur detta kontrollerades i beräkningar); i en del skolor har lärare fått utbildning i relation i experiment, men inte på alla (så det är möjligt att det som mättes var lärares undervisningsförmåga och inte klasstorlek); i uppföljningen deltog en så liten andel av de ursprungliga eleverna att det är svårt att dra allt för långgående slutsatser – forskare ifrågasätter den gamla teorin med nya bevis. Efter sammanställningen av 127 studier från 41 olika länder drar forskare slutsatser om att mindre klasser har en liten positiv och signifikant påverkan på läsning, men ingen signifikant påverkan på matematik. Vidare kan man inte helt utesluta att påverkan på matematik även kan vara negativ eller att det kan vara kontraproduktivt i sig för en del elever. Således behövs det mer kunskap under vilka förutsättningar små klasser är att föredra och när stora klasser kan ge bästa eller lika bra resultat[vi]. EU-rapporten om relation mellan klasstorlek och elevresultat i Europa kommer fram till samma rekommendation – det behövs mer forskning för att förstå om, varför, när och för vem klasstorlek är viktig. Nuvarande kunskapsläge är helt enkelt för tunt för att kunna säga om denna resursintensiva åtgärd skulle leda till bästa resultat[vii].

Som vetenskaplig ledare för FoU Skola strävar jag dagligen efter skola på vetenskaplig grund. Som förälder till fyra barn i olika skolåldrar önskar jag en skola där beslut tas med ett bra underlag utifrån det bästa kunskapsläge man har där och då. Alla involverade i skolreformer samt alla som efterfrågar förändringar, bör ställa frågan varför minst fem gånger på riktigt, som ihärdiga tjuriga treåringar, och samtidigt som ansvarsfulla vuxna lägga till hur vet vi det. Det kommer att hjälpa oss att bygga en så bra skola som möjligt för våra treåringars skull.

Bilder från Openclipart.org

Elena Zukauskaite, vetenskaplig ledare, FoU Skola

[i] Alvesson, M. & Spicer, A. (2018) Dumhetsparadoxen: den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar. Fri Tanke förlag.

[ii] Ries, E. (2011) The Lean Startup : How Constant Innovation Creates Radically Successful Businesses. Penguin Books.

[iii] Robinson, V. (2019) Förbättring i en förändringstrött skola. Studentlitteratur.

[iv] Popper, K. (2009) The logic of scientific discovery. Routledge.

[v] Se exempelvis: http://www.oecd.org/els/47789686.pdf

[vi] Filges, T., Sonne-Schmidt, C. S., Nielsen, B. C. V. Small class sizes for improving student achievement in primary and secondary schools. Campbell Systematic Reviews 2018:10 DOI: https://doi.org/10.4073/csr.2018.10

[vii] Leuven, E. & Oosterbeek, H. (2018) Class size and student outcomes in Europe. EENEE Analytical Report No. 33, prepared for the European Commission.

 

Publicerad:

En kommentar

  1. Eileen Roxå skriver:

    Så rätt vi tänker – så fel vi gör!

Skriv en kommentar