Lärarnas skolutvecklingskonferens 2019 – så gick det till

I utvärderingen av Lärarnas skolutvecklingskonferens 2017 ville 98% av deltagarna att konferensen skulle upprepas. Och så blev det![i] 16 mars samlades ca 150 deltagare från Skåne och övriga Sverige på Hässleholms Tekniska Skola för att dela med sig erfarenheter, inspireras av forskning och ta del av andras kunskap.

Dagen inleddes av Eva Andersson, förvaltningschef på Barn- och utbildningsförvaltningen i Hässleholm. Hon presenterade en rad olika framgångsfaktorer för en lyckad skolutveckling. Centralt är samverkan och kollegialt lärande, något hon hoppas konferensen ska bidra med. Jan Zettergren, rektor på Hässleholms Tekniska skola, talade om hur de har startat olika utvecklingsprojekt byggt på ledorden “Kunskap, Kreativitet och Trygghet”. Formen för projekten är under uppbyggnad och han ser fram emot att kunskaps- och erfarenhetsutbyten under konferensen ska bidra till deras utveckling.

 

Didaktisk utvecklingsdialog – ett sätt att förena vetenskaplig grund med beprövad erfarenhet

Skollagen säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den största delen av konferensen är tänkt för utbyte av erfarenheter så att de kan bli beprövade. Erfarenheter behöver ta avstamp och vidareutvecklas via vetenskaplig grund. Didaktisk utvecklingsdialog för ihop vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet så att de kan berika varandra. Metoden utvecklades av dagens första föreläsare Anette Olin, docent på Göteborgs universitet, och hennes kollegor. Metoden innebär en skriftlig dialog kring pedagogiskt dilemma som beskrivs av en lärare, kommenteras av forskare och andra lärare och avslutas med reflektion där läraren med dilemman får resonera kring den återkopplingarna hen fått. Konkreta exempel på hur en dialog mellan lärare och forskare kan se ut i praktiken kan hittas i Anette Olins och hennes kollegors bok “Undersöka och utveckla undervisning”. Anette Olin påpekade utmaningar med att föra forskare och lärare ihop. För det första talar lärarna gärna om pedagogiskt arbete men tycker att det är svårt att sätta ord på det skriftligt. Samtidigt behöver erfarenhet dokumenteras skriftligt så att den kan beprövas. För det andra kämpar forskarna med att knyta den abstrakta vetenskapliga ramen till konkret verklighet och situation. Till sist är det också lätt hänt att missförstånd uppstår. Lärarna kan känna sig ifrågasatta och kritiserade mer än hjälpta. Detta visar på vikten av ”översättare” som rör sig mellan olika grupper och hjälper dem att förstå varandra och vidareutvecklas. Det är svårt, men det är möjligt och berikande vilket boken ”Undersöka och utveckla undervisning” är bevis på. Inspirerad? Ta del av Anette Olins föreläsning här.

 

Erfarenhetsutbyte pågår

Största delen av dagen ägnades åt parallella sessioner där 24 skolutvecklingsprojekt presenterades. Teman som berördes var många och olika, bland annat utvecklingsprojekt med fokus på lärmiljöer, läsförmåga, studiero, bedömningsbetydelse, kollegialt lärande och learning study som metod. Alla presentationer följdes av intensiva diskussioner där presentatörerna fick svara på frågor om deras arbete samt fick svar och förslag på hur de kan vidareutveckla sina insatser – precis i konferensanda för erfarenhetsutbyte.

Frågor som kommer upp i olika diskussioner handlar om hur man kan koppla utvecklingsarbete till elevers resultat, hur vet man att det är det man gör som leder till engagemang, intresse och måluppfyllelse. Det diskuterades också en utmaning att få alla i skolan att engagera sig i utvecklingsarbete samt att få tiden att räcka till. Det som enar alla bidrag är engagemang, intresse och en brinnande önskan att få sina elever att lyckas.

Vikten av förebilder och gränslösa drömmar

Milad Mohammadi, entreprenör bakom Järvaskolan i Stockholm, delade med sig sin erfarenhet om att etablera en skola i socialt utsatta områden. Skolan som har god ordning, bra studieklimat, tydliga ordningsregler och samarbete med familjer. Han kom själv till Sverige som 2-åring från Iran och växte upp i utanförskap. Lärarna i skolan blev hans förebilder och fick honom att våga drömma. Det som tydligt kom fram i hans föreläsning är att alla föräldrar oavsett vart de kommer ifrån vill att deras barn ska lyckas. Det är upp till oss, till samhället i stort, att fånga upp denna vilja, att sprida information och kunskap på ett sätt som alla familjer i Sverige kan ta till sig, att få hemmet och skolan att stå på samma sida för barnens bästa. Järvaskolan bygger på 4 värderingar: stark gemenskap som ger mod, höga förväntningar och tydliga krav, samarbete mellan arbetsliv och samhälle, och till sist gränslösa drömmar. Milad Mohammadi betonade vikten av att bygga relationer – mellan elever och lärare, mellan skolan och föräldrarna, och mellan elever och samhället i stort. Den viktigaste delen är att bygga en skola med familjär känsla och bra värderingar. Sedan skolan startades har resultaten visat på stor framgång. 90% av eleverna har höjt sina betyg. Nu ska de inleda ett samarbete med forskare för att göra en metod av skolans modell.

Dagen avslutades med paneldebatt med Johan Lundgren, FoU Skolas styrgrupps ordförande och skolchef i Svedala kommun; Lisbeth Gyllander Torkildsen, FoU-chef på Landskronas kommun; Eva Andersson, förvaltningschef på Barn- och utbildningsförvaltningen i Hässleholm samt båda keynote föreläsarna. Utgångspunkt för debatten var deltagares fråga; hur vi kan skapa en likvärdig skola. Två budskap skickades tydligt. Å ena sida behövs det kollektivt ansvar – alla inom kommunal verksamhet ska dra åt samma håll – arbeta för barnens bästa och vara öppna för att lära från varandra. Å andra sidan ska man alltid börja med eget ansvar – istället för att skylla på strukturer, elever, föräldrar, andra instanser och brist på resurser – behöver var och en börja med sig själv och tänka vad hen kan göra för att bidra till välfungerande och likvärdig skola.

Så tyckte deltagare

Alla deltagare fick en möjlighet att utvärdera konferensen. I skrivande stund är det 99 som valde att göra det. 98% av de som svarade tycker att konferensen uppnått sitt syfte att vara en mötesplats för lärande och erfarenhetsutbyte för olika yrkesgrupper som arbetar med skolutveckling. 96% har fått inspiration till framtida skolutvecklingsprojekt i sina egna verksamheter. Hela 100% tycker att Lärarnas skolutvecklingskonferens ska genomföras igen nästa år!

Vad händer nu?

Skolutveckling är ett projekt i ständig rörelse. Konferensdagen är bara en möjlighet att stanna upp, reflektera, inspireras och dela med sig. Det viktigaste är vad som händer under tiden mellan konferenserna. Först kommer ett antal bidrag från årets konferens att utvecklas till utvecklingsartiklar, de publiceras som Syntes och lanseras med seminarium.

Konferensen kommer tillbaka nästa år, hösten 2020. Den här gången är den i nordvästra Skåne – Helsingborg. Alla deltagare vill att konferensen anordnas igen och är överlägset positiva. Samtidigt finns det alltid utrymme för förbättring. Det önskas bättre representation av olika skolformer, speciellt mer från förskola och lågstadiet, fler presentationer från rektorer, ännu mer likvärdig kvalitet på bidrag. För att uppnå detta behöver vi börja förberedda redan nu. Vi sätter ihop nya processer för att samla in bidrag för nästa år. Vi hoppas att, nästa gång, blir konferensen ännu mer givande, inspirerande och inkluderande.

Tack

Än en gång vill FoU Skola tacka alla som bidrog till konferensen – den regionala arbetsgruppen, granskare, samtalsledare, Hässleholms tekniska skola, Hässleholms kommun, keynote föreläsare och alla bidragsförfattare och presentatörer. Stort tack till alla som kom, lyssnade och diskuterade. En sådan givande dag är möjligt bara om Ni alla är med. Ni är bäst!

Följ oss på Facebook och Twitter för senaste uppdateringar om aktiviteter samt tips och information om skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Elena Zukauskaite, vetenskaplig ledare FoU Skola, med hjälp av Clara Holmberg, studentmedarbetare på KFSK, och samtalsledare.

 

[i] Ett citat från skoltwitter i början av konferensdagen.

Publicerad:

Skriv en kommentar