Fyra perspektiv på skolans digitalisering

På fredagens förvaltningschefskonferens på Kommunförbundet Skåne (22 september 2017) gick startskottet för det fördjupade erfarenhetsutbyte som förvaltningschefsgruppen för utbildning nu går in i. Målet är att samverkan mellan kommunerna ska utvecklas genom fördjupat gemensamt lärande och en gemensam mötesplats. Det valda innehållet för fördjupning under det närmaste läsåret är skolans digitalisering. För att starta upp inför det kommande samarbetet hade fyra personer med olika perspektiv på skolans digitalisering bjudits in för att utifrån sina utsiktspunkter prata om ”digitalisering”. Här är en sammanfattning.

Som en av de inbjudna forskarna, Anna-Lena Godhe från Göteborgs universitet, påpekade, är digitalisering en fluffigt begrepp och egentligen innehåller två ganska olika komponenter: dels att data digitaliseras och dels att det sker ökad användning av digitala verktyg – men vi tenderar att prata om båda sakerna samtidigt.

Johanna Karlén, från Sveriges kommuner och landsting inledde med att prata om den nationella digitaliseringsstrategin som regeringen beslutade om i maj 2017 och en kommande Digitaliseringsmyndighet. Hon påpekade att Skolverkets sedan ganska länge förberedda vision om ”adekvat digital kompetens” ännu inte är beslutad. Hon lyfte också några siffror att förhålla sig till: 50% av generation Z anser att det de lär sig i klassrummet inte är relevant för deras framtida liv. Endast två av tio i SKL:s SIFO-undersökning häromåret ansåg att kommuner och landsting lever upp till deras digitala förväntningar. Johanna nämnde fem aspekter av digitalisering: Digital trygghet, innovation, kompetens, ledning och infrastruktur. I offentlig förvaltning ska det vara ”digitalt först” –utgångspunkten ska vara användarnas behov.

Johanna berättade vidare att Skolverket nu har ett tydligt uppdrag kring digitalisering och påminde om att det finns ett antal bra fortbildningsmoduler, bl. a. Leda digitalisering, som Skolverket nu erbjuder. Sedan berättade Johanna om ett SKL-lett VINNOVA-finansierat program: ”LEDA för smartare välfärd” i vilket 20 kommuner, däribland Helsingborg och Malmö, är med. Inom programmet byggs en erfarenhetsbank upp. Den utkristalliseras bland annat i wikin ”Mittköping” som kommer att sjösättas i oktober. Se vidare http://mittkoping.skl.se. I programmet har det inte minst blivit tydligt hur viktigt det är att byta erfarenheter inom olika sektorer i en kommun.

Johanna påminde också om skärpningarna i dataskyddsförordningen där skarpare krav gäller från februari gällande bland annat kontinuitetsplaner och risk- och säkerhetsanalys.

Slutligen tipsade Johanna Karlén om verktyg som SKL erbjuder för en fördjupad digitaliseringsprocess: EBlomlådan, LIKA och KLASSA (”LIKA för lärare” utkommer snart).

Efter denna bakgrund följde tre kortare inspirationsföreläsningar i syfte att skapa en gemensam bas för framtida samverkan.

Teknik som avlastar och möjliggör. Henrik Dalin, Design thinker and innovator på IBM talade om att skolans utmaning är att verkligen vara i framkant så att barnen är redo för det som kommer sen – alltså inte bara för det som finns idag. Henrik resonerade kring hur vi kan få tekniken att hjälpa oss; om artificiell intelligens, cognitive computing, mobilitet, Internat of things och betydelsen av att servern finns i ”molnet” som förutsättning för att kunna ändra saker snabbt. Han pekade också på vinster med att anställa en ”data scientist”, men också hur viktigt det är att få personer som kan design att jobba ihop med de som kan verksamheten och de som kan tekniken.

Källkritik och demokratiska utmaningar i människors vardag. Olof Sundin, Professor i Informationsstudier på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet pratade om utmaningarna för det demokratiska samhället som digitaliseringen för med sig. Numera går det snabbt att bekräfta vilket påstående som helst och därefter dela det med många andra – vilket snabbt kan orsaka ryktesspridning. Det finns också en intressant spänning mellan den självbild kring källkritisk förmåga som framgår av enkäter och självrapporteringar och den förmåga vi faktiskt har. 80-90 % av eleverna på gymnasiet anser sig t.ex. vara bra på källkritik. Olof Sundin diskuterade hur den digitala kulturen som vi har osynliggör genrer och kunskapens villkor och resonerade om vilka effekter de får.  Genom algoritmerna i våra system byggs en kommersiell logik in i skolmiljön. Hur förhåller vi oss till det? Just algoritmerna är också anledningen till att infrastrukturen vi använder är i ständig förändring – den görs av oss användare. Här tipsade Olof om boken ”Algoritmer” som han författat med sin kollega Jutta Halldin.

Skolans digitalisering som stöttar och stör. Anna-Lena Godhe, biträdande universitetslektor med inriktning mot IT och lärande, Göteborgs universitet, pekade på fyra olika områden i skolan som befinner sig i en digitaliseringsprocess:

–        Administration (lärplattform, mail osv)

–        Kommunikation (mindre beroende av tid och rum, etiska frågor, tillgänglighet, utvidgat kollegium)

–        Ämnesinnehåll (digitala läromedel, information från digitala kanaler)

–        Undervisningen: Hur förändrar de digitala verktygen undervisningen?

Forskarna Selwyn et al (2017) lyfter några viktiga kritiska frågor som vi bör tänka på menade Anna-Lena. Vi behöver diskutera: Vad är det egentligen för frågor tekniken ska bidra med? Vilka oavsedda konsekvenser får vi genom användandet av tekniken? Vilka värden och värderingar finns inskrivna i tekniken? Vad innebär det för det vi gör?

Anna-Lena lyfte behovet av att vara kritisk i upphandling av teknik och upphandling av kompetensutveckling. Några exempel kan vara att tillse att system är kompatibla (ex lärares och elevers) och att ha koll på vilken data som samlas in genom tekniken vi använder.

Slutligen gick Anna-Lena igenom revideringen av de nya läroplanerna och kunde konstatera att förändringarna gäller långt mer än matematik och no-ämnena (där det omtalade området programmering landat). Det är relativt stora förändringar i läroplanerna för språk, teknik och slöjd. Trots större förändringar i innehållet så finns det (ännu) inga förändringar i kunskapskraven vilket i sig är intressant. Anna-Lena Godhe pekade på behovet av kompetensutveckling för lärare i alla dessa ämnen med tanke på de stora förändringarna i ämnena som börjar gälla senast den 1 juli 2018.

Publicerad:

Skriv en kommentar