Fem lärdomar för skola på vetenskaplig grund

Skolsverige är för det mesta ljus och lovande med engagerade pedagoger och nyfikna elever. Det upplever man i sitt yrkesliv och privat som förälder samt på sociala medier där lärare och rektorer berättar om sin vardag. Så mycket kärlek, hopp och intresse ryms i de korta avsnitt från dagens skolhändelser.

Sen finns det en annan skola med knivvåld, ungdomar utan gymnasiebehörighet, med bristande litteracitet och obefintliga sociala förmågor. Det är den skola som så ofta beskrivs i etablerade medier och det är den som dominerar förslag om avstängning, metalldetektorer, ordningsbetyg samt kopplas till diskussioner om behov av fler poliser. Samtidigt säger lagen att skolan ska utvecklas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så vad gynnar våra ungdomar mest enlig spetsforskning och skolutvecklingsprojekt som presenterades på ICSEI2019 – International Congress for School Effectiveness och Improvement – där fler än 800 forskare, praktiker och politiker samlades för att diskutera skolfrågor?

(1) Satsa på förskolan

Forskargrupp i England följde 3000 ungdomar i mer än 10 år från och med de var 3 år gamla. Resultaten är tydligt – förskolan är den viktigaste faktor för barnens kognitiva och sociala utveckling efter familjerelaterade faktorer. När barnen inkluderas i förskolans aktiviteter (såsom matservering), när vardagliga aktiviteter används för pedagogiskt syfte (varför behöver man vass kniv för att kära ost) gynnar det barnens resultat i årskurs fem i både matte och engelska. Om förskola dessutom har väl fungerade fysiskt miljö för barnen såsom rimliga och rena lokaler påverkar detta även sociala förmågor. Barnen bryr sig om varandra, tar hänsyn till andras åsikter och känslor och upplever vardagen lugnare. Förskola är en viktigare faktor för barnens resultat och beteende i 11 års ålder än vilken skola barnen går på[1]. Ett av ICSEI:s nätverk intresserar sig speciellt för förskolan. Kristina Westlund från Malmö är en av koordinatorer.


Bild från Kathy Sylvas presentation samt sammanfattande bild ICSEI2019

(2) Lär känna barnen och utgå från deras kontext och deras styrkor

Maggie MacDonnell är vinnare av Global Teacher Prize 2017. Hon vann mot 20 000 andra kandidater för sitt arbete som lärare i en by högt upp i kanadensiska arktisk. I 7 år har hon undervisat en klass av avhoppare – knarklangare och kriminella – i en by där 90% av barn inte går ut grundskolan. Hon har tagit vara på deras intresse för cyklar (skickliga cykeltjuvar) och entreprenörskaps förmåga inom knarkförsäljning och omvandlat detta till socialt entreprenörskap, arbetslivserfarenhet och hälsosammare livsstil. Resultat – friska ungdomar som tävlar (och vinner) halv maraton samt klarar skola (90%) med godkända betyg. Maggie MacDonnell har utgått från sina elevers kontext och sett styrkor där andra ser svagheter och risker. Vi behöver holistiskt bild för varje barn i våra skolor och information om barns och vuxens välbefinnande. Vi behöver säkerställa att barns behov syns och att deras röster tas på allvar samt att deras styrkor utgör grunden för skolutveckling[2].

(3) Ta hand om risktagare

Inte alla klassrum har fyra väggar. Ibland behövs det ovanliga lösningar (som cykelverkstad först – skolan sen) för att hitta svar till gamla problem. Ledningen i skola behöver lära sig leda i en miljö av komplexitet och osäkerhet där risktagare skyddas och belönas medan misstag accepteras som en del lärande[3].


Sammanfattande bild från ICSEI2019

(4) Skapa utrymme för kollektivt lärande och kunskapsutbyte

Samarbete mellan lärare, kunskapsutbyte mellan forskare och skolor, arbete med gemensamma mål över ämnesgränserna leder till bättre arbetsmiljö för lärare samt ökade resultat och motivation hos elever. För att kollektivt lärande ska fungera behövs det organisatoriska rutiner – tydlig tid för samarbete inom arbetsramen, plats och arena för kunskapsutbyte. Dessutom krävs det stöd från ledningen och tydliga mål som utgår från ett behov att stödja varje elevs lärande. Till sist krävs det tålamod och långsiktighet – efter tre år anser skolor att de är i början av processen, efter 10 år börjar de se resultat[4].


Bilder från Amandas Datnows presentation

(5) Öppna för tillit

Tillit är själva grunden för fungerande skolan – tillit mellan lärare och elever, mellan olika samhällsfunktioner, mellan ledning och medarbetare, tillit på professionen och expertis. Utan tillit finns ingen lärande. Utan tillit kan vi inte ta hand om risktagare eller utbyta kunskap. Utan tillit är det svårt att satsa på förskolan – det tar 10 år att se resultat. Tillit är en dyr vara och det finns inga enkla recept för att skapa en. Man behöver visa tillit för att få en. Det är upp till oss att ta första steget[5].


Sammanfattande bild ICSEI2019

Det tar mod att sluta upprepa mantra om kontroll, straff och ordning och börja arbete med tillit, relationer, elevers röst och väldigt tidiga insatser. Det behövs resurser, det behövs ändrat syn på barn, lärare och skola, men har vi råd att inte göra det när så mycket står på spel?

FoU Skolas styrgrupp genom Elena Zukauskaite

[1] Baserat på keynote föreläsning av Kathy Sylva The effects of early childhood education on academic and social outcomes: What longitudinal studies can tell us. ICSEI 2019, Stavanger.

[2] Baserat på keynote föreläsningar av Maggie MacDonnell Teachers Matter: Education for Resilience, Perseverance and Reconciliation samt Amanda Datnow Data use with purpose: Promoting equity and professional collaboration in school improvement. ICSEI 2019, Stavanger

[3] Baserat på workshop School and district leadership for the future med Lorna Earl, Michael Schartz, Yngve Lindvig mm. ICSEI 2019, Stavanger

[4] Baserat på många olika presentationer av bl.a. Amanda Datnow, Nina Helgevold, Tone Baugstö, Dennis Shirley, Sue Swaffield, Trista Hollweck, Fenna Wolthuis. CSEI 2019, Stavanger

[5] Baserat på många olika presentationer av bl.a. Andy Hargreaves, Dennis Shirley, Marion Allison, Maggie MacDonnell mm. ICSEI 2019, Stavanger

Publicerad:

Skriv en kommentar