En regional mötesplats för att dela och bepröva erfarenheter

En regional mötesplats för lärare, förskollärare och skolledare som vill dela och ta del av andras utvecklingsarbete, finns det? Behövs det? Leder det till något gott?

Det senare vet man förstås aldrig på förhand, men vi resonerade enligt nedan – och fick massor av positiv respons varhelst idén diskuterades! Resultatet är Lärarnas skolutvecklingskonferens i Skåne som går av stapeln på Katedralskolan i Lund den 14 oktober 2017. Konferensen genomförs av FoU Skola och VIS (Vetenskap i skolan), med stöd av Lunds kommun och ett tjugotal medverkande lektorer från tio Skånekommuner*:

Det finns gott om lärare och förskollärare som brinner för att utveckla sin undervisning och sin verksamhet. Det finns också gott om skolledare som brinner för att utveckla sitt skolledarskap. Dessvärre kommer dessa personer alltför sällan utanför sin egen skola, med mindre än att de byter arbetsplats. Borde inte alla dessa få en chans att mötas för att inspirera och lära av varandra? En mötesplats där lärarna, förskollärarna och skolledarna får vara experterna (i motsats till passiva mottagare av andras expertis) och som dessutom ger möjlighet till reflektion och fördjupning. En sådan mötesplats skulle vi vilja haft som lärare!

FoU Skolas uppdrag är att för sina medlemskommuner i Skåne och Blekinge verka för en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Som alla vet är detta två omdiskuterade begrepp och de har uttolkats på en mängd olika, och inte alltid liktydiga, sätt (se exempelvis Skolverkets och Skolforskningsinstitutets kapitel i forskargruppen VBE:s skrift Vetenskap och beprövad Erfarenhet Skola.) Ett sätt att verka för det är att erbjuda redskap för att förstå forskning. Det gjorde bl.a Sven Persson, professor på Malmö högskola, i en skrift som tidigare i våras gavs ut på Kommunförbundet Skåne/FoU Skola. Skriftens titel är Forskningslitteracitet – en introduktion till att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap (om den har bl. a Anders Jönsson, forskare på Högskolan Kristianstad skrivit om här). Tanken med angreppssättet ”forskningslitteracitet” är att det behövs kunskap om forskning och vetenskap för att den ska kunna användas på ett klokt sätt (läs mer i ett tidigare blogginlägg här).

Men vi har alltså också den beprövade erfarenheten att förhålla oss till. Skolverket har en definition av begreppet som innebär att många utövare av utbildning behöver prata sig samman och dela och pröva sina erfarenheter för att dessa ska bli beprövade. Tanken är att man på så sätt jämför belägg som skapats på olika håll och då kan komma fram till en ”best practice”. Men beprövad erfarenhet kan också tänkas ur minst ytterligare ett perspektiv: Genom att ta del av andras erfarenheter från andra sammanhang så utökar vi den repertoar av sätt som vi har kunskap om och som vi därmed kan använda i olika undervisningssituationer. I själva ”beprövandet” av erfarenheter tvingas vi dessutom att reflektera kring vår egen praktik vilket gör att vi medvetandegör sådant som dittills varit ”tyst” kunskap. Detta kan i sin tur göra oss skarpare, snabbare och förmögna att dela erfarenheterna med andra. Och detta tycks också vara en stabil grund för skolutveckling (Håkansson & Sundberg 2016).

På Lärarnas skolutvecklingskonferens i Skåne är det just detta vi hoppas ska hända – att skolans och förskolans egna experter delar och beprövar sina erfarenheter. Vi hoppas på många spännande bidrag! Sök om att få vara med senast den 28 maj. Välkommen att läsa mer på konferensens hemsida.

Margareta

*Och det är viktigt att säga att det är väldigt många personer som har varit med i att tänka fram den ”slutgiltiga” versionen av konferensen!

Referens

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2016): Utmärkt Skolutveckling. Stockholm: Natur & Kultur

Publicerad:

Skriv en kommentar