Detta med forskningslitteracitet

I dagarna kommer äntligen de efterlängtade sjuttiofem nytryckta exemplaren till kontoret av den just färdigskrivna rapporten Forskningslitteracitet – en introduktion till att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap av Malmöforskaren professor Sven Persson. Den är skriven för alla som är verksamma inom skola och utbildning – från skolchefer och utbildningsnämndspolitiker till lärarstudenter, lärare och skolledare. I det här inlägget vill jag utveckla vad vi hade i åtanke när vi bad Sven skriva en text för FoU Skola kring begreppet forskningslitteracitet. Det är ju för det första ett ord som knappt finns!?

Som vi skriver i rapportens förord var forskningslitteracitet ett ord som passerade förbi i Twitterflödet förra våren, och som fick mina tankar att spinna vidare. Vetenskapskommunikation ligger mig varmt om hjärtat och med detta lilla (långa!) ord väcktes idén om att kommunicera inte forskning, utan kunskap om forskning (och vetenskap). Jag använder begreppet litteracitet som en beteckning för ”allmänbildning” om ett fenomen eller område. Vilken allmänbildning kan vi då tala om generellt när det gäller forskning? Å ena sidan har vi en skollag som trycker på att skolans undervisning ska vila på en vetenskaplig grund (SFS 2010:8), vilket förutsätter att vetenskap är tillgänglig – och att vi kan värdera den utifrån kunskap om vetenskap. Å andra sidan är det inte så enkelt för gemene man att veta så mycket om vad begreppet ”vetenskap” står för. Med det menar jag alltså att vara kunnig om premisserna för hur vetenskapligt vetande skapas. För den som inte själv forskat (de flesta således) återstår att skapa sig en uppfattning utifrån vad som finns till hands, kanske då främst genom det som kommuniceras populärvetenskapligt om forskning. I den kommunikationen är det oftast ett innehåll – alltså vad man forskar om – som kommuniceras, snarare än hur och varför just så.

Jag kan tänka mig att forskning ofta förstås och uppfattas utifrån en naturvetenskaplig modell för vetenskap. Naturvetenskapens experiment har i hundratals år varit en framgångsrik modell för kunskapande och är det fortfarande. Samtidigt sker vetenskapligt arbete inom samhällsvetenskaperna ibland med ansatser som skiljer sig från naturvetenskapens. I skolan berörs vi av båda dessa olika sätt att skapa kunskap om vår värld. De är båda relevanta och viktiga. Men de skiljer sig åt. Inom båda kan det dessutom komma sig att forskningens resultat ibland är motsägelsefulla. Varför är det så? Och varför är vetenskapligt framtagen kunskap ändå den mest pålitliga form av kunskap vi har att hålla i vår hand? Det är här som forskningslitteracitet kommer in i bilden. Med kunskap om forskning (och något om hur vetenskapande kan skilja sig åt mellan olika fält) och hur forskning blir vetenskaplig kunskap kan vi förstå just det. Vi kan använda och värdera vetenskapliga (och ovetenskapliga) påståenden och fakta genom att känna till en del om de villkor och system som vetenskapen verkar under och om dess begränsningar. Min förhoppning är att rapporten om forskningslitteracitet ska bidra till samtal om forskning och hur vi använder – och inte använder – den i vårt arbete. Som verksamma i skolan måste vi klokt kunna värdera vetenskapens förklaringsmodeller, analyser och förutsägelser utan att hamna vare sig i att ”ja, ja, med forskningen kan man bevisa vad som helst” eller ”forskning kan ändå inte visa någonting”. Vi lever och verkar i en tid där ”alternativa fakta” blivit ett sätt för inte obetydliga delar av mänskligheten att förhålla sig till världen. Då måste vi vässa argumenten. Kanske kan man kalla det att då måste vi alla vara forskningslitterata.

Välkommen på releasefest torsdagen den 16 februari kl 15! Då ska vi fira att ”Forskningslitteracitet-skriften” är klar (med mingel och festligt tilltugg såklart!), du får ett tryckt exemplar av  med dig hem och så får du möjlighet att lyssna på – och delta i – ett samtal mellan Sven Persson och mig själv på ämnet. Vi håller till i Kommunförbundet Skånes konferenslokaler i centrala Lund. Max 70 deltagare. Gratis med anmälan krävs – klicka för länk!

/Margareta

PS: Vill du tjuvkika redan nu? Ladda ner ditt digitala ex här.

Publicerad:

Skriv en kommentar