Barns röster – en viktig resurs i skolutveckling

Forskning i korthet 2019 har teman Barns delaktighet i skolans och förskolans utveckling. Serien består av tre kapitlen som fokuserar på förskola, skola och fritids samt praktiknära forskningsprojekt i samarbete mellan forskare, lärare och barnen. Här kommer försmak av andra kapitel.

Delaktighet och inflytande en mänsklig rättighet

Barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år. Den inrymmer en rad olika rättighetstyper och en av de tydligast framskrivna är rätten till inflytande och delaktighet. Genom barnkonventionen tillerkänns barn mänskliga rättigheter. Motiven till delaktighet och inflytande är flera. Förutom rättighetsmotivet är en upplevelse av delaktighet ofta motivationshöjande. Exempelvis att som elev få vara med och påverka lektionsinnehållet i skolan eller att ge förslag på aktiviteter i fritidshemmet. Delaktighet och inflytande är också något man inte bara kan lära sig på ett teoretiskt plan utan är något som måste genomsyra förskola, skola och fritidshems vardagsarbete. Med andra ord lär man sig ”demokrati” och demokratiska spelregler genom att få delta i demokratiska sammanhang. Barn och elevers rätt till inflytande är också reglerat i skollag och läroplaner. Ett annat viktigt motiv för delaktighet är också att elevers perspektiv kan bidra till viktig verksamhetsutveckling och att elever både kan hjälpa till att skapa förståelse för hur en situation kan se ut från deras perspektiv och att bidra med lösningar för olika situationer.

I min forskning har jag på olika sätt studerat delaktighetsfrågor i både förskola, skola och fritidshem. Jag har också arbetat tillsammans med barn, så kallad barncentrerad forskning, för att få kunskap om deras erfarenheter kring olika frågor. I min avhandlingsstudie (Elvstrand, 2009) studerade jag hur delaktighet görs i skolans vardagsarbete med speciellt fokus på elevers perspektiv och följde två klasser med elever under en tvåårsperiod. Jag har under senare år gjort studier i fritidshem och där elevers delaktighet varit ett område.

Delaktighet är ett mångfacetterat begrepp, som kan tolkas på olika sätt och i min forskning har jag lyft fram två aspekter: social delaktighet och politisk delaktighet. Social delaktighet rör komponenter som att få vara med i en gemenskap och känna delaktighet och politisk delaktighet handlar om att få vara delaktig i beslutsfattande, det vi ofta benämner som elevinflytande. Dessa olika aspekter ska inte ses som åtskilda utan har överlappningar. Exempelvis har status och popularitet i elevgrupper stor betydelse för i vilken utsträckning en elev har möjlighet att göra sin röst hörd. Delaktighet är alltså inte bara något som praktiseras mellan lärare och elever utan relationer mellan elever har stor betydelse.

Möjligheter och hinder för elevers delaktighet

Forskning om elevers delaktighet visar att det ofta finns svårigheter att ta tillvara elevers perspektiv, vilket exempelvis kan beror på strukturella villkor som elevgruppers storlek och strikta rutiner och scheman. Dock är ett av de tydligaste beskrivna hindren vuxnas synsätt på barn och den med automatik inneboende maktojämlikheten som finns mellan vuxna och barn (Thornberg, 2006; Elvstrand, 2009; Elvstrand & Lago, 2018). Elevers möjlighet till delaktighet är alltså beroende av att vuxna vill ta elevers åsikter och erfarenheter på allvar och se vilken potential de kan utgöra i ett utvecklingsarbete.

Som beskrivits tidigare är delaktighet också ett mångfacetterat begrepp, vilket gör att olika individer kan förstå och tolka begreppet på olika sätt. I en studie av hur lärare i fritidshem resonerade kring delaktighet framkom att de ofta tolkade begreppet på olika sätt, vilket får konsekvenser i praktiken. I arbetet med elevers delaktighet är det därför viktigt att som arbetslag på ett fördjupat sätt diskutera delaktighet som begrepp och hur man ska arbeta med dessa frågor. I detta arbete är det också viktigt att involvera elever och att även uppmärksamma elever som individer. Även om elever delar den gemensamma erfarenheten av att vara elever finns det i en elevgrupp stora olikheter avseende exempelvis uppväxtförhållanden och intressen.

Exempel på elevers röster

Här följer ett kort exempel från avhandlingsstudien. Under arbetet med min avhandling hade jag som en viktig utgångspunkt att försöka skildra delaktighetspraktiken utifrån elevers perspektiv och tänkte inledningsvis att observationer medkompletterande med intervjuer var det bästa sättet. Efter ett tag märkte jag att dessa metoder inte räckte till då intervjuer inte var något alla elever ville vara med på. En dag föreslog några elever själva att de skulle skriva till mig och genom detta ”uppfann” vi tillsammans Helene-böckerna som kom att bli anteckningsböcker där jag och de elever som ville skrev växelvis till varandra. I böckerna fick eleverna välja att lyfta fram och skriva om saker som var viktiga för dem.

Genom mina fältarbeten tillsammans med barn i flera olika sammanhang har jag insett vikten av att barn erbjuds olika sätt att göra sina röster hörda. Inom barncentrerad forskning kallas det för den så kallade Mosaikansatsen (Clarke & Moss, 2001). Den innebär att de olika sätten och rösterna tillsammans ger en bättre förståelse, en bättre bild, likt ett framväxande mönster i en mosaiktavla. Konkret innebär det i min forskning att jag använder olika metoder som att observera praktiker eller låta elever informellt prata, bli intervjuade, få skriva, rita eller fotografera. Dessa metoder är alla användbara i ett skolutvecklingsarbete för att nå elevers perspektiv.

Avslutvis vill jag låta Naders serie av sin skolvardag och en fråga som var viktig för honom illustrera det kunskapsbidrag elevers egna perspektiv kan bidra till. Nader 9 år, är en av de elever som under mitt avhandlingsarbete inte vill bli intervjuad. Han ville inte heller skriva i Helene-boken. Men en dag ritade han en serie som han kom och lämnade till mig med orden ”det här ska du skriva om”. Så här kommer Naders beskrivning av rasten.

Nader 9 år skriver om rasten

Nader har i sin bild illustrerat rasten, vilket var ett område som han själv ville skriva om. I de fyra första bilderna ritar Nader hur det är att ta sig till lekparken som är stället där eleverna på skolan har rast. Först bestämmer han med en kompis och sen går de ner för trappor, och mer trappor. Sen kommer en lång bild (flera bildrutor) då de bara går. När de sen kommer fram till parken ska de gå till en ”fröken och pricka av sig” och sen ”en sekund senare så ”pling, pling, vi ska in. ” Naders serie visade med träffsäkerhet känslan av alldeles för korta raster, vilket innebär att när man precis börjat leka ska man in. Serien beskriver också den långa vägen som vägen och avprickningen för att nå målet, i det här fallet leken.

Naders serie om rasten tillsammans med andra elevers olika erfarenheter bidrog till att öka kunskapen kring elevers upplevelse av rast, kompisskapande, lekmöjligheter och delaktighet vilka alla var framlyfta delaktighetsaspekter av eleverna själva.

I den kommande artikeln inom ”Forskning i korthet”, kommer jag ge konkreta exempel på hur elevers röster och barncentrerad forskning kan bidra till verksamhetsutveckling.

Referenser

Clark, A., & Moss, P. (2001). Listening to young children: the Mosaic approach. London: National Children’s Bureau.

Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings universitet, Linköping.

Elvstrand; H & Lago, L. (2018): ‘You know that we are not able to go to McDonald’s’: processes of doing participation in Swedish leisure time centres, Early Child Development and Care, DOI: 10.1080/03004430.2018.1443920

Närvänen, AL. & Elvstrand, H. (2015). What is Participation? Pedagogues’ Interpretative Repertoires and Ideological Dilemmas Regarding Children’s Participation in Swedish Leisure-time Centres, IJREE, 3, 5-23.

Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag [Elektronisk resurs] : Interaktivt regelarbete mellan lärare och elever. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

 

Helene Elvstrand
fil. doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot fritidshem
Universitetslektor, Linköpings universitet

 

Publicerad:

Skriv en kommentar