Samhällsplanering runt forskning på hälsoeffekter i ljud- och ljusmiljöer

Under eftermiddagen den 4 maj fick planarkitekter, miljöarkitekter och trafikingenjörer från Skånes kommuner lyssna på och ställa frågor till forskare som inriktat sin forskning mot hur hälsa och välbefinnande påverkas av ljud och ljus i stadsmiljöer.

Ljudmiljöer

Gunnar Cerwén forskare vid Aoyama Gakuin University, Tokyo / SLU Alnarp har genomfört en sammanfattande studie innehållande exempel och erfarenheter från kommuners arbeten med att skapa tysta miljöer. I Skåne finns ett behov av att jobba med tysta miljöer på grund av tät bebyggelse och skånska kommuner har ofta kommit längre än övriga delar av landet med detta arbete. Allmänhetens engagemang och erfarenheter från grannkommuners arbete inom området driver på anläggning av tysta områden. Dessa områden uppförs inte bara utanför städer utan också med hjälp av skapandet av tysta rum och tysta närparker. Viktigt är att dessa tysta områden upprätthålls, tillgängliggörs och marknadsförs för att få genomslag och här finns utvecklingspotential för kommunerna. Tysta områden i Sverige

Kristoffer Mattisson forskare från arbets- och miljömedicin vid Lund universitet presenterade forskning som visar att hälsan påverkas redan under nu satta gränsvärden för buller vid bostadshus. Till exempel visar studier att de 5 dB som gränsvärdet nu har höjts (från 55 till 60 dB) leder till en nästan 40 procentig ökning av blodtryck. Dessutom ökar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar så fort bullernivån når över 60 dB. Det rekommenderades därför att ha ambitionen att vid fasad i bostadsområden lägga sig väl under gränsvärdet på 60 dB. Beräknad kostnad för de hälsoeffekter som uppkommer på grund av buller är i Skåne 700-1300 miljoner. Förutom att placeringen av vägar och bostäder är viktigt för bullerreducering så kan också tystare vägbeläggning, sänkta hastigheter och underhåll av spårvägar ge effekt. Trafikbuller och hälsa

För att ta sig an de komplicerade och komplexa frågor som rör ljudmiljö behövs att man sammanför forskning från olika vetenskaper. Frans Mossberg forskare vid Lunds universitet, berättade övergripande om hälsoeffekter av buller och hur det sedan 2006 arbetats med detta ämnesövergripande på Ljudmiljöcentrum. Hälsoeffekter och Miljöcentrum vid Lunds universitet

Ljusets betydelse för fotgängare

Johan Rahm och Pimkamol Mattsson, forskare inom miljöpsykologi vid institutionen för Arkitektur och Bygg Miljö vid Lunds universitet presenterade sedan hur både ljusmängd och upplevd ljuskvalitet har betydelse för fotgängare när de rör sig i städer. Detta kan påverka känslan av säkerhet i form av att kunna urskilja föremål men också känslan av trygghet. Inte bara ljuskällans typ utan också lyktstolbars höjd och lampans form påverkar hur man uppfattar omgivningen vid dygnets mörka timmar. Vidare är beläggningstyp, undvikandet av skuggor mellan ljuskällor och reflektion från underlaget viktigt. Personer med synnedsättning inklusive äldre är särskilt känsliga för belysningens mängd och kvalitet. Man kan med fördel använda innevånare i observationsstudier för att precisera var och hur man behöver göra förändringar i redan befintlig stadsmiljö. Forskare i Miljöpsykologi vid Lunds universitet

Publicerad:

Sidansvarig

Marja Boström

Skriv en kommentar