Uppdatering Brexit - vad händer nu?

Om mindre än två månader, den 31 oktober 2019, förväntas Storbritannien med konservativa Boris Johnson i spetsen lämna den Europeiska union i enlighet med artikel 50. Det utträdesavtal som förre detta premiärminister Theresa May tillsammans med EU:s övriga medlemsländer förhandlade fram har vid tre tillfällen röstats ned i det brittiska parlamentet, och ett eventuellt avtalslöst Brexit är överhängande. Trots en fortsatt oviss utgång har Boris Johnson lovat ett brittiskt utträde senast den sista oktober – detta med eller utan ett utträdesavtal.

Vad har hänt under sommaren och vad händer nu?

Sommaren i det brittiska parlamentet kan beskrivas som mycket hektisk. Den 7 juni avgick förre detta premiärminister Theresa May, detta efter att det omdebatterade utträdesavtal som hon under sin tid som premiärminister förhandlade fram med EU tre gånger röstats ned i det brittiska parlamentet. Storbritannien har i och med Mays avgång också fått en ny premiärminister i konservative Boris Johnson. Johnson röstades fram som premiärminister i en slutgiltig omröstning den 23 juli, i vilken han fick nästan mer än dubbel så många röster som motståndaren Jeremy Hunt. Eftersom Johnson valdes till premiärminister genom en omröstning inom det konservativa partiet, är han alltså inte folkvald.

Aktuellt för Boris Johnson är att försöka få till ett eventuellt brittiskt nyval den 15 oktober, alltså cirka två veckor innan Storbritanniens förväntade utträde ur den Europeiska unionen, ett förslag som mött mycket kritik från flera brittiska ledamöter. Johnson menar att ett brittiskt nyval inte är vad han hade önskat, men att det tyvärr är absolut nödvändigt. För att få igenom förslaget om ett brittiskt nyval är Johnson tvungen att få två tredjedelars stöd i parlamentet, vilket han under en omröstningen den 3 september misslyckade med då förslaget röstades ned med 298 ledamöter för och 56 emot, medan de flesta Labourledamöterna valde att inte rösta alls. Resultatet innebär att ja-sidan inte uppnådde en majoritet på två tredjedelar av de totalt 650 ledamöterna.

Övertygad om vikten av ett brittiskt nyval tog Johnson under måndagen den 9 september upp förslaget ytterligare en gång i parlamentet. Resultatet innebar ett ytterligare nederlag i en rad av politiskt nederlag för Johnson, då förslaget återigen inte röstades igenom med 293 röster för och 46 emot (totalt behövdes 434 JA-röster).

Utöver diskussionen om ett potentiellt brittiskt nyval pågår hektiska förhandlingar i det brittiska parlamentet över huruvida Storbritannien kommer att lämna den Europeiska unionen eller ej, och framförallt med (eller utan) vilket avtal. I dagsläget står förhandlingarna mellan EU och Storbritannien relativt stilla. Medan EU anser att det utträdesavtal som May förhandlade fram ska gälla och således inte omförhandlas ytterligare, hoppas den brittiska regeringen få fram ett nytt avtal. De krav som Johnson hitintills har ställt på utträdesavtalet har dock totalt avfärdats och fått kalla handen från EU:s sida. Detta har skapat en oro kring att ett avtalslöst, eller så kallat hårt Brexit, nu är överhängande. Denna oro grundar sig även i Johnsons uttalade vägran om att ännu en gång be EU om ett förlängt utträdesdatum.

För att förhindra ett avtalslöst utträde ur den Europeiska unionen röstade det brittiska underhuset den 4 september ja till det lagförslag, som om EU godkänner det kommer innebära att det nuvarande utträdesdatumet skjuts upp till och med den 31 januari 2020, vilket skulle innebära ytterligare ett politiskt bakslag för Johnson. Förslaget, som lades fram av oppositionen, innebär att Storbritannien inte kan lämna EU som tänkt den 31 oktober 2019 om inte Boris Johnson har hunnit nå en ny överenskommelse tillsammans med EU:s övriga medlemsländer. Trots sin uttalade vägran att be EU att skjuta upp det nuvarande utträdesdatumet så innebär alltså lagförslaget att Johnson trots allt kommer behöva be EU om mer tid om han inte har nått en överenskommelse innan den 19 oktober 2019 – en dag efter nästkommande EU-toppmöte i Bryssel. Lagstiftningen förväntas bli lag på måndagen den 16 september, innan parlamentet stängs ner under en månads tid.

Lagstiftningen kring att återigen skjuta upp det brittiska utträdesdatumet har inte tagits emot på bästa sätt i Bryssel. Frankrike, bland annat, har gått ut och sagt att de under nuvarande omständigheter inte kommer gå med på att ytterligare förlänga brexitprocessen efter den sista oktober. Även EU:s brexitkoordinator Guy Verhofstadt har uttalat att det vore oacceptabelt om EU återigen sköt på Storbritanniens utträde. Johnson menar dock å sin sida att skjuta upp Brexit är helt meningslöst och har lovat ett utträde den sista oktober, detta oavsett om det finns ett utträdesavtal eller ej.

Vad har mer hänt?

  • För att förhindra ytterligare brexitförhandlingar har Boris Johnson valt att stänga ned det brittiska parlamentet i fem veckor från och med måndagen den 16 september fram till och med, som senast, den 14 oktober, endast två veckor tills det förväntade utträdesdatumet. Beslutet innebär att parlamentet, där en majoritet inte vill vara med om en avtalslös, eller hård Brexit, kan berövas chansen att via debatter i parlamentet stoppa ett sådant beslut. Beslutet om en nedstängning har mött mycket kritisk från flera brittiska ledamöter, likväl som från omvärlden. Se mer här.
  • Boris Johnssons bror Jo Johnsson valde att under torsdagen den 5 sep lämna alla sina uppdrag i regeringen och sin plats i det brittiska parlamentet. Han berättar själv på Twitter om beslutet: ”Jag har slitits mellan lojalitet till familjen och nationella intressen”. Se mer här.
  • Boris Johnsson kommenterade under förra veckan att han hellre ”ligger död i ett dike” än ber EU om ett förlängt utträdesdatum. Uttalandet kom efter att det brittiska underhuset röstade igenom lagförslaget om att skjuta upp Brexit till den 31 januari 2020. Se mer här.
  • Om Boris Johnson vägrar att be EU om mer tid och således bryter mot den framröstade lagstiftningen kring ett uppskjutet utträdesdatum, kan detta enligt förre detta åklagare Ken Macdonald leda till mycket alvarliga konsekvenser för Johnson. Macdonald poängterar att en vägran i denna storlek skulle innebära att Johnson skulle komma att ställas inför rätta i en domstol. Se mer här.

Publicerad:

Sidansvarig

Ellinor Ekholm

Skriv en kommentar