Regeringen tar strid mot ökad EU-budget

Under våren ska kommissionen lägga fram en ny flerårsbudget för perioden 2021-2027. Budgetfrågan debatteras intensivt då det finns ett budgethål på dryga 100 miljarder kronor årligen efter Storbritanniens utträde ur EU. Kommissionen ordförande Jean-Claude Juncker och budgetkommissionär Günter Oettinger har föreslaget en ökning av medlemsavgiften från dagens 1,0% av bruttonationalindex (BNI) till 1,10-1,19% av BNI, vilket skulle innebära en ökning på 10-19% för samtliga medlemsländer.

Den svenska regeringen går stick i stäv med kommissionens linje, som menar att budgeten inte bör överskrida dagens 1,0% av BNI. EU-minister Ann Linde menar att utträdet från ett så stort land som Storbritannien medför en naturlig budgetminskning. Sverige är EU:s största nettobetalare, och deras ställning i frågan får stöd från andra länder, som exempelvis Österrike, som betalar mer till EU:s budget än var de får tillbaka.

Kommissionen motiverar den större budgeten med EU:s allt större ansvar i bland annat frågor som migration och gränskontroller, men EU-ministern köper inte argumentationen. Istället menar Ann Linde att nedskärningar i jordbruksstödet och i strukturfonderna, vilka tar nästan 70% av EU:s budget, bör göras för att täcka upp hålet efter Storbritannien.

Budgetfrågan och den framtida sammanhållningspolitiken kommer vara en het politisk fråga under våren.

Läs mer på Europaportalen.

Publicerad:

Skriv en kommentar