Nationell dialogkonferens om den framtida sammanhållningspolitiken

Den avslutande dialogkonferensen om EU:s framtida sammanhållningspolitik (2021 – 2027) anordnades av SKL i Stockholm den 14 november. Johanna Haward och Peter Nilsson från Kommunförbundet Skåne var på plats tillsammans med flera representanter från våra kommuner och Region Skåne. Konferensen var den sista och sammanfattande i en serie av regionala dialogkonferenser med syfte att synliggöra EU:s sammanhållningspolitik och skapa forum för diskussion kring lärdomar och erfarenheter att ta med sig inför kommande programperiod. I Skåne anordnades dialogkonferensen den 2 maj 2018.

EU-kommissionen lämnade i maj fram sitt förslag till den kommande långtidsbudgeten (Multifinancial Framework – MFF) för kommande programperiod 2021–2027. På plats för att ge en överblick över de förslag som presenterats var Katarina Areskoug Mascarenhas från EU-kommissionens representationskontor i Sverige. Förslaget innehåller bland annat att områden som forskning och innovation, ungdomsfrågor, miljö- och klimatfrågor (exempelvis Life programmet) samt migration och säkerhet prioriteras och ges högre anslag i kommande långtidsbudget. I fokus är även hur vi kan stärka EU:s mervärde genom effektivisering, resultat och förenklingar. Förslaget anses i stort positivt för Sveriges del vilket också styrktes av medverkande Eva Sjögren, chef för EU-kansliet på statsrådsberedningen. Sverige står idag bakom de omprioriteringar som presenterats i EU-kommissionens förslag men man vill samtidigt poängtera att Sverige i grunden är ett budgetrestriktivt land och att budgeten måste hållas inom rimlig nivå för svenskt vidkommande (omkring 1%).

 

EU-kommissionens tidplan för kommande långtidsbudget är minst sagt tight. Den initiala planen från EU-kommissionen att nå en överenskommelse innan Europaparlamentsvalet i maj 2019 stöds inte av rådet. Gissningsvis är en uppgörelse att vänta, i allra bästa fall, först under det finska ordförandeskapet under höst/vinter 2019. Areskoug Mascarenhas tryckte däremot på behovet av att nå en överenskommelse så snart i tiden som möjligt, detta för att inte riskera att kommande programperiod blir försenad. Av vikt är att man hinner slutföra budgetförhandlingarna under 2019, och då snarare under första halvan av året, för att hinna programmera fram till januari 2021. Detta är något som EU-kommissionen arbetar mycket hårt med för att undvika en uppskjuten programmering och sen start på kommande sammanhållningspolitik. Pågående programperiod (2014–2020) tog det ungefär 30 månader från det att budgeten var fastställd till dess att programmen kunde sätta igång, vilket för Sveriges del betydde att nästan ett år av programperioden gick förlorat.

Det europeiska mervärdet lyftes vid ett flertal gånger under dagen, bland annat av Carola Gunnarsson, ledamot i SKL:s styrelse, som under en av dagens paneldiskussioner lyfte att EU är så mycket mer än ett finansieringsverktyg och budget. Sammanhållningspolitiken är ett medel för att europeiska aktörer, små som stora, tillsammans kan svara mot gemensamma politiska mål. Medfinansieringskravet inom flertalet av EU:s fonder och program medför att medel växlas upp och får större genomslag. Andra vinster av vårt EU-medlemskap som kanske tagits för givet såsom som de fyra friheterna belyses kanske tyvärr lite extra i och med Storbritanniens utträde, där vinsterna av den fria marknaden och möjligheterna till att fritt resa, studera och arbeta inom unionen ställs på sin spets.

Sammanhållningspolitiken är svensk regionalpolitik och vår lokala och regionala nivå är nyckelaktörer i arbetet framåt. Vikten av att den lokala och regionala nivån får vara med och utforma programmen var ett tydligt och återkommande tema under dagen. Från och med 2019 har vi i Sverige 21 likvärdiga regioner i Sverige, alla med regionalt utvecklingsansvar, något som bör nyttjas på bästa sätt när vi tillsammans ska rusta för en ny programperiod. Bland annat så blir detta intressant i ljuset av att den europeiska planeringsterminen spås knytas närmre den regionala nivån. Det underströks att detta inte ska bli en fråga om maktfördelning utan snarare ett sätt att på bästa sätt försäkra att EU-medel kopplas till regionala behov och förutsättningar och därmed också på bästa sätt svarar mot specifika utmaningar och möjligheter hos våra lokala och regionala aktörer.

Förenkling och ökad flexibilitet upprepades vid flertalet gånger, något som det också skämtsamt sades att vi arbetat med i alla programperioder men kanske aldrig riktigt nått. Målsättningen är att det ska vara ”lätt att göra rätt” och projektförfarandet med rapportering och uppföljning måste förenklas. EU-kommissionen har arbetat mycket med denna frågan och presenterar omkring 90 förenklingsförslag såsom ökad användning av schabloner, effektiviserad redovisning och att medlemsländerna ges mer självständighet och mindre revision. Även minskade andel tematiska områden och tydligare fokus inom program kommer förhoppningsvis leda till tydligare resultat och en mer spetsad sammanhållningspolitik. Man går därmed från 11 tematiska områden till 5 (Smartare Europa, Grönare Europa, Ett mer uppkopplat Europa, Ett mer socialt Europa och Ett Europa som är närmare medborgarna). Något som möttes med mer besvikelse var kanske att detta innebär att de områden som knyts till EU:s jordbrukspolitik (CAP) lyfts ur det gemensamma regelverket i kommande programperiod, hur detta kommer att påverka Landsbygdsprogrammet och framförallt fondsamordningsarbetet inom Leader Lag är ännu oklart. Från nationellt håll så ser Sverige positivt på de förenklingsförslag som presenterats. Statssekreterare Backteman medverkade under ett av dagens panelsamtal och lyfte vikten av ett effektivt nyttjande av EU:s fonder men framhöll även att Sverige, på nationell nivå, står bakom en ökad medfinansiering av sammanhållningspolitiken. Detta då man menar på att det bygger in en ökad kvalitetssäkring i systemet då det ställer ökade krav när medlemsländernas myndigheter måste gå in med en ökad andel av finansieringen. I pågående programperiod har det också blivit tydligt att flexibiliteten att möta samhällsutmaningar fortsatt är låg inom EU:s system, för att enklare kunna erbjuda flexibilitet och säkra upp att kommande programperiod svarar upp mot aktuella samhälliga utmaningar föreslås därför ett nytt system. Det så kallade ”5+2” erbjuder möjlighet att programmera för 5 år men att sedan genom översyn och utvärderingar möjliggöra för förflyttning av medel inom och mellan tematiska områden/program.

ESF+, lyfts som en nyhet i EU-kommissionens förslag. Under pågående programperiod finns relativt mycket medel kvar och störst fokus i genomförandet har legat på programområde ett: kompetensförsörjning. EU-kommissionens förslag innebär att områden som sysselsättning och hälsa knyts närmre dagens ESF-program vilket istället benämns som ESF+. EU-kommissionen har valt att lägga hälsoprogrammet inom ESF+ för att knyta hälsofrågorna närmare de sociala frågorna och skapa synergier samt öka involveringen av nationella hälsomyndigheter.

Läs mer information om dialogkonferensen som anordnades i Skåne den 2 maj 2018 här.

Publicerad:

Sidansvarig

Johanna Haward

Skriv en kommentar