Månadens EU-projekt: Skåne Quattro Helix

Denna månaden träffar vi Lottie Holmström, som driver EU-projektet ”Skåne Quattro Helix”. Denna artikel är en del av Kommunförbundet Skånes artikelserie ”Månadens EU-projekt”, en serie om de EU-projekt som vi på Kommunförbundet Skåne är involverade i.

Då det moderna samhället är i konstant förändring är arbetet med att upprätthålla de öppna och demokratiska idealen en utmaning. Under senare år har de demokratiska värderingarna utsatts för hot från extremister på både politiska höger- och vänstergrupperingar och från religiösa grupperingar. I EU-projektet Skåne Quattro Helix – Att tillsammans möta anti-demokratiska handlingar och värderingar arbetar flera skånska aktörer med att stärka kunskapen om och det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Skåne Quattro Helix finansieras via EU:s fond för inre säkerhet (ISF), som ger ekonomiskt stöd för aktiviteter som främjar den inre säkerheten inom EU. Fonden är uppdelad i två delar, ISF Gräns och ISF Polis. Den förstnämnda stöder ärende som rör visering och EU:s regler kring gränskontroller, medans ISF Polis bland annat behandlar polissamarbete och brottsförebyggande åtgärder. I Sverige är det Polismyndigheten som förvaltar för fonden, och den svenska andelen i fonden uppgår i cirka 300 miljoner kronor för perioden 2014–2020.

Den här månaden träffar vi Lottie Holmström från Länsstyrelsen Skåne som är projektledare i Skåne Quattro Helix och har drivit det sedan projektet startade 2017. Skåne Quattro Helix är ett tvåårigt projekt som sträcker sig mellan 2017 – 2018.  I projektet deltar Helsingborgs stad, Landskrona stad och Staffanstorps kommun som operativa partners tillsammans med Malmö högskola, Lunds universitet och Stiftelsen Open Skåne, vilka arbetar tillsammans med kunskap och metoder om hur problemen med våldsbejakande extremism kan tacklas. Som referenspartner deltar även Kommunförbundet Skåne, Trelleborgs kommun, Malmö stad, Skurups kommun, Region Skåne, Åklagarmyndigheten och flera polisiära myndigheter.

Skåne Quattro Helix och kommunernas intresse att arbeta i frågan

Projektidén kom till i årsskiftet 2014/2015 i samband med flyktingkrisen och när begreppet våldsbejakande extremism började användas och problematiken började att öka. I början av planeringsstadiet låg fokus på den religiösa extremismen, men då problematiken med våldsbejakande extremism även finns inom politiska höger- och vänstergrupperingar, och då de skånska kommunernas problematik ser olikartad ut så utvecklades projektet till att hämma uppkomsten av både religiös och politisk extremism.

Projektet syftar till att öka medvetenheten, kunskapen, och att öka samtalet om våldsbejakande extremism.
– Vi måste våga prata om problematiken, säger Lottie Holmström.
En del i projektet är fyra kunskapsseminarier, varav det första ägde rum den 19:e september. Kunskapsseminarierna fokuserar både på att föra ut ny kunskap till deltagarna, och så att deltagarna kan dela med sig av sina erfarenheter och på så sätt bygga ett nätverk mellan aktörerna. Tre till seminarium kommer att anordnas den 11 december, 24 april och den 25 september.

Lottie berömmer kommunernas goda arbete i frågan, men poängterar att det ibland görs med knappa medel då det råder olika förutsättningar för de skånska kommuner att arbeta i frågan. Kommunerna har olika hotbilder, och kommunernas olika storlek leder till skillnader i de ekonomiska resurser som kan användas i frågan. Intresset från kommunerna att delta i EU-projektet har varit stort, och det första kunskapsseminariet blev fullbokat.
– Kommunförbundet är en bra brygga mellan kommunerna, och en väg in för att öka samtalet med varandra, säger Lottie.

Skola och utbildning är en viktig del i förebyggandet av våldsbejakande extremism

En kommande del i projektet är att arbeta med skolorna och därifrån få igång ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Lottie beskriver detta som en balansgång, då det är svårt att hitta en utformning som ger resultat. Arbetet med skolorna kommer genomföras i samarbete med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Brottsförebyggande rådet. Grundtanken med skolarbetet är att utgå från större begrepp som demokrati, jämställdhet och yttrandefrihet, för att sedan komma in på våldsbejakande extremism.

I projektet så deltar även Malmö högskola och Lunds universitet. De arbetar bland annat med att sammanställa den mest aktuella vetenskapen på området, och för att försöka utvärdera vilka metoder som faktiskt fungerat. De ska även under projekttiden skriva två vetenskapliga artiklar om aktuella skånska fall, och undersöka socialtjänstens roll i arbetet. Under 2018 kommer de även arrangera varsin öppen föreläsning på ämnet, men de har inte fastslagit något exakt datum ännu.

Kunskapsutbyte om extremism

En viktig del i projektet är att tydliggöra strukturen för hur fall av våldsbejakande extremism ska hanteras. Vilken berörd myndighet skall kontaktas? Här arbetar projektdeltagarna att skapa ett tydligare kontaktled, och att öka samverkan mellan kommunerna. Det finns gott om förbättringspotential på det området enligt Lottie, då både kontakten mellan kommunerna och mellan kommun och myndighet kan bli bättre. Mer samverkan och ett högre informationsutbyte mellan de berörda aktörerna behövs för att bättre komma åt problematiken.

Projektet har även internationella kontakter och utbyten. Under året har representanter från projektet varit på besök i Barcelona där de fick se hur den katalanska polisen tillsammans med skola och socialtjänst arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism. Där fanns mycket lärdomar att hitta, då både samverkan mellan myndigheterna var långt mer utvecklat och mängden resurser som tilldelas till arbetet var högre. Som en del i det internationella utbytet kommer den katalanska polisen besöka Skåne under våren 2018, och andra utbyten med Berlin och Molenbeek är aktuella.

Att arbeta med EU-projekt

Lottie berättade att hon själv inte var med i projektets planerings- och ansökningsstadie, utan blev projektledare först när allt var fastställt. Inledningsvis bekräftades fördomarna om det administrativa arbetet med EU-projekt, men det har alltid varit tydliga och klara instruktioner och riktlinjer över hur allt det ska rapporteras. Kommunikationen med fondadministratörerna har varit god, de anordnade ett uppstartsseminarium vid projektets inledning och har alltid varit behjälpliga och kontaktbara. Lottie poängterar också att projektet inte hade varit möjlig utan finansiering från ISF.

Projektet har hittills varit lyckat, och planerna för fortsättning efter att projekttiden löper ut håller på att formas men är inte exakt fastställda ännu. Antingen blir det ännu en ansökan om EU-medel, eller så blir det en fortsättning som en permanent del av myndigheten. Via EU-projektet har ett nytt nätverk byggts upp, och Lottie menar att kontaktnätet måste fortsatt vårdas efter projekttidens slut.

Mer information om EU:s fond för inre säkerhet hittas här.

Kontakt för mer information om projektet:

Lottie Holmström
Ekonom, Åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism
lottie.holmstrom@lansstyrelsen.se

Publicerad:

Skriv en kommentar