Månadens EU-projekt: GLIMER

I månadens EU-projekt träffar vi Erica Righard, biträdande professor och forskare vid Malmö universitet. Erica Righard är tillsammans med Malmö universitet en av fem projektpartner i det EU-finansierade projektet Glimer, ett projekt som genom innovativa lösningar syftar till att vända migrationskrisen till en möjlighet för europeiska städer. Under mötet pratar vi mer om Erica Righards EU-finansierade projekt (med fokus på Horisont 2020), men slänger även ett öga mot den ökade skepticismen till migration och integration i Europa.

Erica Righard och jag träffas på Nordenskiöldsgatan 1 i centrala Malmö. Här ligger byggnaden Niagara, en av Malmö universitets största byggnader. Niagara är hemvist för Fakulteten för kultur och samhälle samt för Fakulteten för teknik och samhälle. Byggnaden innefattar även rektorsfunktion och universitetskansliet. Vi åker upp till den nionde våningen och med en nybryggd kopp kaffe i handen, hämtad från sjunde våningen – för här finns enligt Erica Righard det bästa kaffet, och en fantastisk utsikt över stora delar av Malmö sätter vi igång intervjun.

Vägen till Glimer – Joint Programme Initiative

Projektet som gick av stapeln i början av 2017, är ett fyra år långt projekt (2017–2020) som går under namnet Glimer – Governance and Local Integration of Migrants and Europe’s Refugees. Projektet utgörs av fem partners från totalt fyra EU-medlemsländer: Italien, Cypern, Sverige och Storbritannien. Samtliga länder var centrala under migrationskrisen 2015. Under migrationskrisen fungerade Italien och Cypern till stor del som landningspunkt för flyktingar och migranter när de först äntrade EU. Sverige och Storbritannien sågs å andra sidan som möjlig slutdestination. Projektkonsortiet för Glimer består av följande partners: University of Calabria, Malmö universitet, Mediterranean Institute of Gender Studies, University of Edinburgh och University of Glasgow. Fokusområde är nyanlända och asylsökande i och omkring områdena Consenza, Nicosia, Glasgow och Malmö.

Glimer-projektet är ett gemensamt programinitiativ (Joint Programme Initiative) under Horisont 2020 och valdes för finansiering av ERA-NET Cofund Smart Urban Futures (ENSUF). Den svenska parten leds av Erica Righard och finansieras av Formas (Det svenska forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Projektet har en total budget på 1.384.495 EUR.

Projektet startade när Erica Righard i början av 2016 blev kontaktad av professor Nasar Meer vid University of Edinburgh. Han undrade om Erica Righard var intresserad av att delta som projektpartner i integrationsprojektet Glimer. Eftersom det tilltänkta projektet verkade intressant och passade bra in under Ericas Righards forskning valde hon att delta.

– När det kommer till själva projekt- och ansökningsformen är jag generellt sätt mycket nöjd med Joint Programme Initiative, bland annat eftersom ansökan är både mindre i omfång och komplexitet än om man söker finansiering från ett sektorsprogram som administreras direkt från Bryssel. Jag skulle absolut kunna tänka mig att driva ett projekt inom Joint Program Initiativ igen, berättar Erica Righard.


Glimer – Governance and the Local Integration of Migrants and Europe’s Refugees.  

Syfte med projektet

Migrationskrisen presenterar flera utmaningar, men också flera möjligheter, något som Glimer-projektet syftar till att belysa. Syftet med Glimer är att generera forskning och innovativa lösningar för flyktingmottagande. Lösningar som underlättar och hjälper europeiska städer och regioner med arbetet för långsiktig integration i regionen. Projektet syftar även till att undersöka framväxande system av ansvar mellan lokala och nationella aktörer i tillvägagångssättet för att hantera integration av nyanlända.

Huvudmålet med projektet är att generera teoretiskt informerad och empiriskt grundad data som genom delning och rapportering av bästa praxis kan informera och samarbeta med beslutsfattare och intressenter om hur hållbara metoder kan hittas för ömsesidig integration av nyanlända. För att uppfylla syftet med Glimer berättar Erica Righard att projektet arbetar i nära samarbete med nyanlända, civilsamhället, lokala myndigheter, diverse företag samt med andra berörda parter.

Projektet undersöker fyra huvudområden för hållbar integration av asylsökande och nyanlända på regional nivå. Dessa huvudområden är boende, språkträning, arbetsmarknad och genus. När det kommer till integration genom språkträning har SFI (svenska för invandrare) varit en mycket stor och hjälpsam resurs för Glimer, medan Malmö stad, Eslöv kommun och Länsstyrelsen Skåne har varit viktiga partners inom området för arbetsmarknadsintegration, berättar Erica Righard.

I de intervjuer som hitintills genomförts har frågan om genus och genusskillnader för integration kontinuerligt tagits upp från projektets sida.

– När det kommer till genus märker jag en stor skillnad framförallt på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsintegrering för kvinnor är en mycket stor politisk fråga på nationell nivå, men efter flera intervjuer upplever jag att det inte alls är samma fokus på kvinnlig arbetsmarknadsintegration på verksamhetsnivå [offentliga myndigheter, organisationer etc.] som på politiskt nivå, vilket är ett stort problem, menar Erica Righard.

Nuvarande skepticism till migration och integration

Har den forskning du bedriver påverkats av nuvarande skepticism till migration och integration?

– Absolut, visst har den det. Enligt Erica Righard har det största problemet dock inte varit skepticismen per se, utan snarare projektpartnernas idealiserade bild av Sverige och av den svenska välfärdsstaten. På grund av detta har den svenska partnern vid flertalet tillfällen varit tvungen att bryta ner den idealiserade bilden av Sverige till övriga projektpartners. När man jämför med andra länder är det tydligt att Sverige inte är den idealiserade välfärdsstat som gör allt rätt, fortsätter Erica Righard.

– Jag har dock aldrig upplevt det som att andra länder har haft en negativ bild mot Sverige för att landet tog emot en mycket stor andel flyktingar under migrationskrisen. Bilden jag har fått är snarare mer positiv än negativ. Folk är imponerade över att Sverige kunde ta emot så pass många flyktingar som landet gjorde, berättar Erica Righard.

Ser du någon tydlig skillnad mellan de olika partnerländerna?

– En av den största skillnaden mellan de fyra olika partnerländerna är civilsamhällets roll i integrationsprocessen, mer konkret vilket socialt ansvar de offentliga myndigheterna tar – eller inte tar – i denna process. Den administrativa processen har även varierat från land till land, berättar Erica Righard.

Projektet Child-Up

Utöver projektet Glimer är Erica Righard även en del av det Horisont 2020-finansierade projektet Child-Up. Likt Glimer har projektet Child-Up ett tydligt integrationsfokus, men fokuserar snarare på de sociala förutsättningarna för ensamkommandes möjligheter till integration.

– En av de största skillnaderna mellan projekten Glimer och Child-Up är antalet projektpartners, berättar Erica Righard. I Child-Up är vi totalt sju projektpartners som alla samlar in kunskap. Det är självklart en utmaning att vara så många samarbetspartners inom ramen för ett projekt, men förhoppningsvis är det även det som i slutändan ger någonting. Men det återstår att se, fortsätter hon.

Ytterligare en stor skillnad mellan projekten är de antal timmar som läggs på återrapportering, och på det administrativa arbetet. I projektet Child-Up läggs det befintligt mer tid på det administrativa arbetet än i Glimer. Resultatet blir således att det läggs mindre tid på forskning och på det faktiska genomförandet av projektet i Child-Up.

Synen på EU-finansiering

När det kommer till frågan om synen på EU-finansiering, kommenterar Erica Righard att hon generellt tycker mycket bra om EU-finansiering och de fördelar som EU-finansiering ger. EU-finansiering skapar en möjlighet för olika parter att uppfylla sina projektidéer, menar Erica Righard.

– Det är såklart mycket bra att EU-projekt ökar samarbetet inom EU, men samtidigt så utesluter EU-finansiering ofta partners utanför EU:s gränser, något som jag kan tycka är lite synd. Sedan innefattar EU-finansierade projekt både under ansökningsperioden och under själva projektperioden mycket administration, och många tvingas ta in experter och konsulter. Administrationsarbetet tar upp mycket tid från själva forskningen. När det kommer till projektansökan anser jag att det inte alltid heller är kvalitén av forskningen som uppmärksammas. Det handlar snarare om olika teknikaliteter, fortsätter Erica Righard.

Vad händer efter projektets slut – resultat?

Förväntade resultat med projektet Glimer är: Bättre service och tillhandahållande för nyanlända och asylsökande; Bättre informerad, inkluderande politik på lokal myndighetsnivå och på nationell nivå; Bättre kommunikation mellan nyanlända och tjänsteleverantörer; samt Fortsatt samarbete mellan olika organ som är involverade i att stödja nyanlända, men även mellan akademiker, beslutsfattare och tjänsteleverantörer

Resultaten av det drygt fyra år långa projektet kommer spridas till en bred publik genom olika material. Projektet ska bland annat resultera i ett antal vetenskapliga artiklar som främst kommer att rikta sig till akademin. Man kommer även sprida resultatet i form av olika rapporter och arbetsdokument samt genom publiceringen av en bok. Planen är även att publicera fyra policy briefs (ett för varje huvudområde) som innehåller områdesspecifika policyrekommendationer, berättar Erica Righard.

Vill du veta mer om projektet Glimer?

Besök projektets hemsida för att läsa mer.

Publicerad:

Sidansvarig

Ellinor Ekholm

Skriv en kommentar