Månadens EU-projekt: Climate Literacy

I ”Månadens EU-projekt” träffar vi Anna Mattsson och Paula Björk som var projektledare för det nyligen avslutade projektet Climate Literacy. I projektet har åtta europeiska parter utvecklat ett webbaserat utbildningsprogram i klimatkunskap. Artikeln ingår i Kommunförbundet Skånes artikelserie om de EU-projekt som vi är involverade i.

”Vid det här laget vet vi alla den obekväma sanningen om klimatförändringar: de är här, och dess effekter är enorma.” Detta dystra budskap som Climate Literacy inleder sin projektbeskrivning med är också något de vill råda bot på: Genom att öka kunskapen om klimatförändringar vill man skapa engagemang inför framtiden. Idéen med projektet är att tillgängliggöra klimatkunskap till elever över hela Europa. Genom att utveckla ett e-baserat utbildningsprogram i klimatkunskap som riktar sig till elever på högstadie- och gymnasienivå, samt vuxenutbildningar, ska EU-medborgare involveras i omställning till ett framtida hållbart samhälle.
–  Det här projektet handlar inte bara om att man ska lära sig, utan att man också ska börja agera för att få till en samhällsdebatt som påskyndar omställningen, säger Anna Mattsson som tillsammans med Paula Björk har varit projektledare för Climate Literacy i Sverige.

Båda arbetar på Energikontoret Skåne som är en del av Kommunförbundet Skåne. Tillsammans med sju andra europeiska partners har man tagit fram ett tvärvetenskapligt material inom klimatkunskap – ett verktyg för lärare att använda i sin undervisning. Energikontoret Skåne blev inbjudna att bli partners i projektet av Wissenschaftsinitiative Niederösterreich (WIN) från Österrike. Det var WIN som gjorde ansökan, till vilken Energikontoret bidrog med texter kring deras organisation och roll i projektet. Ansökan gick inte igenom första gången, utan först den andra gången. Projektet startade i januari 2016, och slutade nu i december 2017.

Paula Björk och Anna Mattsson var projektledare för Erasmus+-projektet Climate Literacy när det avslutades december 2017. Paula kom in i projektet maj 2017 och Anna i september 2016.

Projektets resultat går att finna på Climate Literacy:s hemsida, där allt material finns samlat på flera olika europeiska språk – bland annat svenska och engelska, men också franska, spanska och ungerska. Språken speglar de åtta partners som har varit involverad i projektet. Utbildningsmaterialet är framtaget under 2016/2017 och består bland annat av åtta moduler i vilka ämnen som ekologiskt fotavtryck och transport tas upp. Varje partner har själv tagit fram och skapat varsin modul. Energikontoret Skåne ansvarade för modulen som handlar om hushållsel. Anna Mattsson och Paula Björk berättar att den största utmaningen i framtagandet av modulen var att göra den relevant för hela Europa.
–  Det ser väldigt olika ut i Europa. Elen är dyrare än här, men de har i snitt ett mindre värmebehov. Samtidigt har de en större vattenbrist, så i vissa länder är det väldigt viktigt att även spara på kallvatten, säger Anna Mattsson.

Hon tillägger att ett energisparande tips som att ta snabba kalla duschar kanske fungerar i sydligare delar av Europa, men att vi i Sverige vars vinterperiod är väldigt lång inte gärna duschar jättekallt och jättesnabbt.
– Det optimala hade varit att göra en modul enbart för Sverige. Det hade nog fått en större genomslagskraft, och vi hade nog nått ut till fler lärare, inflikar Paula Björk.

För att göra projektet mer relevant för svenska lärare så har de gjort en folder om hur man kan använda materialet i förhållande till läroplanen – ett tips de båda vill skicka vidare till andra projekt som riktar sig till skolan. Kopplingen har ökat intresset hos lärarna, eftersom materialet inte enbart blir något extra lärarna ska ta med i undervisningen, utan fungerar snarare som ett verktyg för att uppnå läromålen. Utöver de åtta modulerna består det webbaserade materialet av ett Onlinespel där man kan repetera sin kunskap, samt en App där elever kan lära sig tillsammans genom att samla poäng för olika klimatåtaganden. Materialet är tvärvetenskapligt, och går att ta in i vilket ämne som helst. Till materialet finns det en lärarhandledning med flera fördjupande övningar som tillämpar materialet inom olika ämnesområdet.

Under hösten 2017 presenterades utbildningsprogrammet som tagits fram under projektet på olika seminarium i Europa. Energikontoret Skåne höll två seminarier, ett i Lund och ett i Malmö, där man bjöd in lärare och lärarstudenter.
– Seminarierna vi gjorde tyckte jag var en jätteframgång. Alla var väldigt engagerade när de gick därifrån, och jag tror att vi peppade ganska många lärare, säger Paula Björk.
– Vi la in lite övningar från lärarhandledningen så att de själva fick tänka till, och där verkligen såg man hur det började lysa i ögonen, tillägger Anna Mattsson.

Climate Literacy har haft fem internationella möten under projektets gång. På bilden ser vi när de hade möte i Lund september 2016.

Projektet är nu avslutat och allt material finns på plats på Climate Literacy:s hemsida. Den sista fasen i projektet handlade framför allt om att sprida materialet, vilket också var syftet med seminarierna. Men både Anna Mattsson och Paula Björk pekar på att en mer intensiv marknadsföring som en del utav projektet hade varit nödvändigt för att få en bättre spridningseffekt. Avsatt tid i projektet, och fler vägar utåt hade varit fördelaktigt.
– Energikontoret har inga naturligt kontaktvägar till skolan. Vi hade kunnat ta del av Kommunförbundets kontakter med skolan på ett bättre sätt om vi skulle göra om projektet, påpekar Anna Mattsson.

Samtidigt ser projektledarna positivt på den erfarenhet Erasmus+-projektet har medfört. När Energikontoret Skåne inledningsvis fick förfrågan om att vara med i projekt så var de lite tveksamma, eftersom skolan inte var en prioriterad målgrupp för deras avdelning. Däremot var temaområdet klimat något de hade mycket kunskap att dela med sig av, och möjligheten att för första gången få jobba inom ett Erasmus+-projekt ansågs nyttig. Anna Mattsson menar att det internationella projektet framför allt har öppnat upp ett EU-perspektiv, vilket är en viktig erfarenhet att ha med sig i framtida arbete menar hon.
–  Att jobba med ett internationellt samarbete är jättelärorikt. Det är också väldigt trevligt, avslutar Paula Björk.

Vill du veta mer om projektet besök www.climate-literacy.eu/, där kan du också hitta allt material.

Publicerad:

Skriv en kommentar