Landsbygdsutveckling

Denna nyhet ger en inblick i de olika event och nätverk som arbetar med landsbygdsutveckling på olika sätt. Först ut i nyheten är landsbygdsnätverkets digitala nätverksträff som ägde rum den 6 november, följt av en introduktion till vad en smart landsbygd innebär samt exempel på en smart landsbygd i Skåne. Flertalet evenemang äger rum i november och början av december som berör landsbygdsutveckling: den 13 november anordnar landsbygdsnätverkets ett webbinarie om ökat engagemang med fondsamling och den 4 december anordnar de en träff i Stockholm om fondsamordning i praktiken; den 15 november är det den tredje accelerationsdagen med projektet Möjligheter i Mellanrum; och slutligen den 21 november anordnas konferensen: Framtidens landsbygd i Önnestad

Landsbygdsnätverkets digitala nätverksträff med temat smarta landsbygder i framkant

Årets nätverksträff för landsbygdsnätverket var en digital nätverksträff med temat smarta landsbygder i framkant. Den digitala nätverksträffen gjorde att fler kunde delta än tidigare, med upp emot 1000 anmälda runt om i Sverige.  I Skåne anordnades den digitala nätverksträffen på Länsstyrelsen Skåne i Malmö. Nätverksträffen inleddes med presentationer från tre föreläsare: Aline Kärrbäck som är svenska Landsbygdsnätverkets representant i europeiska Landsbygdsnätverket grupp för Smart Villages, Line Bjerke som arbetar som forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och Lars E Olsson som är samordnare av förberedelserna av framtida jordbruks- och landsbygdspolitiken på näringsdepartementet.

Aline Kärrbäck var först ut bland föreläsarna och berättade om sitt deltagande i smart village EU-nätverket. Nätverkets syfte är att Europa ska mobilisera smarta landsbygder. Aline berättade att EU-nätverket är ett resultat av EU:s initiativ ”EU actions for smart villages” vilket syftar till att synliggöra de möjligheter som finns för utveckling i byar och landsbygder. Nätverket har arbetat med flertalet områden såsom mobilitet, skola och vård och är ett väldigt brett nätverk som inte begränsat sig till specifika områden. Aline berättade även att definitionen av en smart village inte enbart är knuten till digitalisering utan definieras lika mycket av sociala innovationer. Ett projekt som Aline nämnde är BWCABUS som är en on-demand buss service för rurala Wales. Aline berättade även om projektet Positive Agritude i Belgien, som är ett projekt med fokus på social rehabilitering av funktionshindrade personer. Smart village nätverket är ett sätt att dela lärdomar och goda exempel från genomförda initiativ på olika nivåer i EU:s medlemsstater. Aline har genom nätverket kunnat se att smart och hållbarhet lite gått hand i hand i utvecklingen av Europas smarta landsbygder där många smarta landsbygder har börjat med en önskan av att skapa en hållbar lösning i en fråga. Ett svenskt exempel är hur Västernorrland har utvecklat ett digitalt verktyg för hemtjänsten, där personalens timmar i bilen har minskat samtidigt som brukarnas känsla av trygghet har ökat. Aline poängterar dock att smarta villages skiljer sig väldigt mycket från kommun till kommun men även från medlemsland till medlemsland i Europa. Detta då de eventuella behoven som behövs mötas ser väldigt olika ut beroende var i Europa man befinner sig. Hon poängterade att det till viss del är väldigt individ fokuserat hur en smart landsbygd kan utvecklas, då eldsjälar har en viktig roll i utvecklingen av smarta landsbygder. Det europeiska nätverket har en portal och en projektdatabas där alla projekt om smarta landsbygder finns.

Line Bjerke fortsatte sedan med den andra presentationen om hur hennes forskning identifierat olika parametrar för landsbygdsutvecklingen. Ett flertal tabeller/kartor och diagram presenterades för att se utvecklingen av landsbygden men även hur landsbygden ser ut idag. Line berättade att landsbygden är väldigt bra på innovation och att finna innovativa lösningar för olika problem, men att landsbygden fattas de nätverk som behövs för att kunna genomföra lösningarna. Hon poängterade att en viktig faktor för landsbygdsutvecklingen är att attrahera unga till den, då vi ser att unga flyttar från landsbygden och inte tenderar att flytta tillbaka. I en av de kartor som Line visade hade hon statistik på hur tillgången till kunskapstjänster såg ut i Sverige. Kunskapstjänster är alla tjänster som växt fram från kunskapstjänster och personer med högre utbildning/kunskap. Skåne har en väldigt hög tillgång till kunskapstjänster.

Lars E Olsson höll sedan den sista presentationen där han pratade om förberedelserna av den framtida jordbruks- och landsbygdspolitiken. Lars pratade om förhandlingarna av CAP efter-2020, där det går att se att EU kommer ge stöd till smarta landsbygder genom jordbrukspolitiken; sammanhållningspolitiken; lokalt ledd utveckling; och Horizon 2020 och kommande ramprogram för forskning och innovation. Kommissionen har även föreslagit att 5% av kommande CAP ska gå till LEADER och att varje medlemsstat ska sätta målen för landsbygdsutvecklingen. Detta istället för övergripande mål från EU till alla medlemsstater då behovet ser olika ut beroende på var i Europa man bor. Kommissionens nya förslag genomsyras även av en fokus på förenkling, miljö och klimat samt modernisering. Han nämner även att en strategi för digitalisering av jordbruket och landsbygden ska tas fram. Sveriges digitaliseringsstrategi har 5 delmål: 1) digital kompetens, 2) digital trygghet, 3) digital innovation, 4) digital ledning och 5) digital infrastruktur.

Efter att föreläsare hållit sina presentationer hade varje regional sammanslutning gruppdiskussioner. Diskussionerna baserades på tre frågor: 1) Vilka smarta landsbygder finns i er region? På vilket sätt är de smarta och vilka sociala och digitala innovationer har de använt? 2) Vilka samarbeten och fortsatta insatser behövs för att underlätta för fler smarta landsbygder? 3) Ge goda råd för hur landsbygder kan arbeta för att bli smarta villages. Varje regional sammanslutning svarade på frågorna genom mentimeter fortlöpande. Resultateten som varje regional sammanslutning kom fram till presenterades sedan genom mentimentern live så att alla deltagare kunde ta del av allas resultat. Ett flertal frågor svarades på under eftermiddagens lopp genom mentimetern. Ifall du missade nätverksträffen kan du ta del av föreläsarnas presentationer och mentimetersvaren här

Då är frågan: vad innebär det att vara en smart landsbygd?

En smart landsbygd kan vara resultatet av människor som gått ihop för att tillsammans finna lösningar på de utmaningar som de har lokalt. Ett exempel på en smart landsbygd är Röstånga i Svalövs kommun. I Röstånga startades svb-bolaget Röstånga Utvecklings AB, där människor fått köpa aktier i bolaget och där föreningen Röstånga Tillsammans är majoritetsägaren. Uppstartandet av bolaget har lett till en konsthall, en restaurang och nya lägenheter i Röstånga. Röstånga valde att arbeta proaktivt och detta arbete startade när antalet elever i den lokala skolan började svikta, men istället för att vänta på en eventuell nedläggning av skolan valde man att agera direkt. Proaktiviteten ledde till att Röstånga Tillsammans bildades, och som sökte och fick leader-pengar för att utveckla landsbygden.

Följande video ger en inblick i vad en smart landsbygd är:

https://www.youtube.com/watch?v=2rl8dnPBMOI&feature=youtu.be

För fler exempel på smarta landsbygder och mer om landsbygdsutveckling besök Landsbygdsnätverket 2020

Landsbygdsnätverkets webbinarie om ökat engagemang med fondsamling

Den 13 november anordnar landsbygdsnätverket ett webbinarie om ökat engagemang med fondsamordning. Therese Sundberg som verksamhetsledare för Leader Gästrikebygden kommer hålla en föreläsning om hur fondsamordning leder till ökat engagemang på landsbygden. Mer information och anmälan till webbinariet hittar du här. Landsbygdsnätverkets anordnar den 4 december en träff i Stockholm om fondsamordning i praktiken. Träffen riktar sig till de som huvudsakligen arbetar med ESI-fondernas genomförande inom Tillväxtverket, svenska ESF-rådet, Jordbruksverket, Länsstyrelsen och lokalt ledd utveckling samt regionalt utvecklingsansvariga.

Tredje accelerationsdagen med projektet Möjligheter i Mellanrum

Möjligheter i Mellanrum är ett projekt som syftar till att accelerera utveckling mellan landsbygdens tillväxt aktörer i Skåne. Möjligheter i Mellanrum kommer ha sin tredje accelerationsdag den 15 november i Kristianstad där sista anmälningsdag är den 12 november. Accelerationsdagen kommer ha fokus på förflyttning, läs mer om den första accelerationsdagen med temat ökad attraktionskraft här och den andra accelerationsdagen om engagemang här.

Konferensen: Framtidens landsbygd

Den 21 november anordnas konferensen Framtidens landsbygd i Önnestad. Konferensen anordnas i samverkan mellan Länsstyrelsen Skåne, Landsbygdsnätverket 2020, LRF Skåne, Region Skåne, Hushållningssällskapet, LEADER, LEADER Skånes ESS och europeiska struktur och investeringsfonderna och anordnas i Önnestadsgymnasiet.  Framtidens landsbygd riktar sig till dig som antingen företagare eller boende på landsbygden och som vill vara med och bygga ett hållbart samhälle. Personer inom offentliga sektorn, landsbygdsutveckling och näringslivet är också välkomna att delta i konferensen. Konferensen kommer innehålla diskussioner om agenda 2030, kunskapsbristen kring miljö, klimat och livsmedelsproduktion, hur idéer kan bli verklighet och hur man får stöd och finansiering för landsbygdsutveckling, landsbygdens roll i klimatomställningen samt ett flertal parallella seminarier med olika teman.

Sista anmälningsdagen för konferensen är den 14 november, mer information om eventet hittar du här.

Byanätsforum

Byanätsforum är en organisation som syftar till att vara ett stöd för sammanslutningar som ideellt bygger egna bredbandsnätverk på landsbygden. Digitalisering och att det finns bredband är viktig faktor för utveckling och framtiden för landsbygder. För att se vilka landsbygder som på egen hand bygger ut bredbandsnätverk och mer om organisationen som drivs av Hela Sverige ska Leva, LRF, och Coompanion, kan du läsa mer på byanätsforums hemsida.

Podcasten Landet

Ett tips för att hålla sig uppdaterad om landsbygdsutveckling är podcasten Landet Podcast, en podcast som produceras av Landsbygdsnätverket. Podcasten berör ämnen såsom ”Hitta pengarna- finansiera ungas projekt och idéer på landsbygden”, ”Smarta Villages- allt i ett när fler blir mer” och ”Fem myter om landsbygden- dags att nyansera bilden”. Landet Podcast finns att lyssna på här.

Publicerad:

Skriv en kommentar