EU-kommissionens förslag om EU:s nya långtidsbudget

EU-kommissionen presenterade i sitt förslag till EU:s nya långtidsbudget efter 2020 som väntat nedskärningar i sammanhållningspolitiken. Samtidigt föreslås en höjd avgift för medlemsländerna efterföljt av nya satsningar inom bland annat säkerhet och migration. Nu väntar tuffa budgetförhandlingar med ett ambitiöst mål om att ha en ny långtidsbudget på plats innan valet till Europaparlamentet i maj 2019.

Den 2 maj släppte EU-kommissionen som planerat sitt förslag om EU:s nya långtidsbudget, den fleråriga budgetramen, post 2020. Budgetförslaget inväntades med spänning från flera aktörer efter en lång vår under vilken tonerna kring budgeten har varit hårda från de olika medlemsländerna, kommissionen och parlamentet. Förhandlingarna om förordningen om den fleråriga budgetramen avslutas med att ministerrådet antar förordningen efter att ha fått ett godkännande från Europaparlamentet. Men innan antagandet kommer förslaget att debatteras av regeringar, lobbygrupper och många andra.

Storbritanniens utträde ur EU och nya utmaningar inom bland annat migration och säkerhet skapar problem i den nya budgeten då ett budgetgap, skapat av Brexit, ska kombineras med en ambition om nya satsningar inom bland annat migration och säkerhet. EU-kommissionen presenterade ett budgetförslag i vilket ett mindre EU ska bli större.

Krympt sammanhållningspolitik i EU-kommissionens förslag

Kommissionen vill öka budgetramen till 1,11 procent för de 27 medlemsländerna (post 2020) – jämfört med den nuvarande ramen om 1 procent av de 28 medlemsländernas – bruttonationalinkomst. Samtidigt föreslås besparingar och omfördelningar inom ett flertal områden. Aktuellt för lokal och regional nivå, där spänningen har varit hög inför kommissionens budgetförslag då vårens diskussioner har signalerat om nedskärningar och förändringar inom sammanhållningspolitiken, är förslaget om att krympa sammanhållningspolitiken med fem procent. I förslaget vill samtidigt kommissionen ge stöd till alla regioner, och istället öka kravet på medfinansiering och ta bort möjligheten att få upp till 100 procent finansiering från EU i vissa projekt, vilket tidigare har varit möjligt för regioner i östra och södra Europa. Det presenterade förslaget är ett av de mindre alarmerande scenarier av kommissionsordförande Jean-Claude Junckers fem alternativa scenarier för EU:s framtid som presenterades tidigare i år, då sammanhållningspolitiken föreslås fortsätta gälla för samtliga regioner i EU.

Delar av sammanhållningspolitiken föreslås också att allokera till länder med hög ungdomsarbetslöshet, klimatförändringar, samt mottagande och integration av flyktingar. Sammanhållningsfonden (som endast riktar sig till de medlemsstater vars BNI understiger 90 procent av genomsnittet inom EU) räknas med att få mindre finanser, samtidigt som finansiellt stöd från EU enligt förslag kommer att bygga på konditionalitet (en ny ”rättsmekanism” som innebär att EU ska kunna begränsa tillgången till EU-medel om ett medlemsland brister i respekten för rättsstaten, ett förslag som bland annat Sverige har drivit hårt på under våren). Vidare kommer sammanhållningspolitiken sammankopplas med den europeiska semestern och de reformer som medlemsländerna måste göra enligt de landspecifika rekommendationerna.

Satsningar på säkerhet, migration, forskning och innovation samt ungdomar

De nya utmaningar som Jean-Claude Juncker och budgetkommissionär Günther Oettinger pekar ut för EU:s framtid – migration, yttre gränsskydd, försvarssamarbete, skydd mot ekonomiska chocker, etc. – vill kommissionen finansiera genom att dra ned på mer traditionella insatsområden som sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken. I budgetförslaget presenterar även kommissionen ökade satsningar inom områden som forskning och utveckling, ungdomar och digitalisering.

Tecken på att EU:s nya programperiod efter 2020 kommer att satsa mer på insatsområden med ett tydligt europeiskt mervärde speglas i kommissionens förslag om att bland annat fördubbla Erasmus+ i den nya långtidsbudgeten, samt i utökningen av Horisont 2020. Vidare vill kommissionen förenkla administrationen under den nya programperioden genom att ha färre program och instrument. Det föreslås även en ökad flexibilitet i budgeten med syfte att snabbare kunna svara upp mot oförutsägbara samhällsutmaningar.

Tuffa förhandlingar väntar

En tuff förhandling om EU:s nya långtidsbudget för 2021–2027 väntar nu medlemsländerna, och inte minst Sverige. EU-minister Ann Linde (S) sa inför ett första ministermöte sedan budgetförslaget lagts fram till Europaportalen att hon kommer vara stenhård och att Sverige kommer ha en tuff inställning i förhandlingarna. Sverige hör tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike till den budgetrestriktiva gruppen av medlemsländer som inte vill se en större budget än den nu gällande, vilket de nu planerar att ta strid för i förhandlingarna. Ytterligare ett känsligt område för Sveriges del i EU-kommissionens budgetförslag är att samtliga former av rabatter ska fasas ut inom kommande programperiod, dessa rabatter har tidigare minskat Sveriges avgift med miljonbelopp.

Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, var märkbart bedrövad över Sveriges hårda linje när hon deltog i ett panelsamtal under ett öppet hus arrangerat av Kommunförbundet Skåne, Region Skåne, Skåne Nordost och Europa Direkt Hässleholm dagen efter att EU-kommissionens förslag kommit ut. Hon påpekade att det svenska ramaskriet över en budgetökning med 0,11 procent inte ställs i relation till att Sverige faktiskt tjänar enormt på den inre marknaden – två tredjedelar av Sveriges export går till EU:s inre marknad.

Vad händer nu?

Förhandlingarna om budgeten har nu inletts mellan de 27 medlemsländerna, och ett beslut om EU:s framtida långtidsbudget måste därefter fattas enhälligt av ministerrådet och godkännas av Europaparlamentet för att träda i kraft. EU-kommissionen har understrukit vikten av att nå en överenskommelse innan valet till Europaparlamentet i maj 2019. I slutet av maj och i början av juni kommer EU-kommissionen presentera detaljerade förslag på varje utgiftsområde, såsom sammanhållningspolitiken, forskning och innovation samt transport. Vi på Kommunförbundet Skåne kommer att följa förslagen. Utifrån ett kommunalt perspektiv kommer vi att bevaka sammanhållningspolitikens utveckling, men också möjligheter till regional och lokal utveckling i sin helhet.

Några viktiga punkter i EU-kommissionens förslag till EU:s nya långtidsbudget

  • EU:s budgetram ökar från 1 procent till 1,11 procent av de 27 medlemsländerna
  • Alla rabatter på medlemsavgiften ska avskaffas, dessa ska fasas ut över en femårsperiod för att undvika drastiska höjningar av medlemsavgifter
  • Minskning på cirka fem respektive sju procent inom sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken
  • Ökade satsningar på forskning och innovation, ungdomar, digitalisering, migration, säkerhet och gränskontroll
  • Konditionalitiet – EU-medel ska ställas i proportion till medlemsländernas respekt för rättsstatsprincipen
  • EU-kommissionen ska inneha egna intäktskällor för EU-budgeten, i vilket bland annat ett nationellt bidrag baserat på icke-återanvänt förpackningsmaterial av plast är ett förslag till intäkter.
  • Reducering av EU-programmen med en tredjedel, från 58 till 37 stycken.

Mer information

Läs mer hur de olika program och politikområden föreslås finansieras, samt utformas, i framtiden i ett tillhörande Annex till EU-kommissionens budgetförslag här.

Läs mer om EU-kommissionens budgetförslag på kommissionens hemsida: A Modern Budget for a Union that Protects, Empowers and Defends: The Multiannual Financial Framework for 2021-2027

Publicerad:

Skriv en kommentar