Europeiska rådets möte den 12-13 december - sammanfattning

Den 12–13 december hölls 2019-års sista toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel. Mötet var det första EU-toppmöte som leddes av den tidigare belgiske premiärministern Charles Michel, detta sedan EU-ländernas stats- och regeringschefer i juli 2019 valde honom till Europeiska rådets ordförande. Det viktigaste punkterna på agendan var EU:s fleråriga budgetram 2021–2027, klimatförändringarna samt Brexit. Nedan följer en sammanfattning av toppmötet.

EU:s fleråriga budgetram 2021–2027

Under Europeiska rådet den 17–18 oktober 2019 fick det finska ordförandeskapet i uppdrag att ta fram ett budgetförslag med siffror inför Europeiska rådets möte den 12–13 december 2019. Inför decembers toppmöte presenterade det finska ordförandeskapet således ett 51 sidor långt budgetförslag för långtidsbudgeten 2021–2027, inkluderat siffror för varje budgetområde (totalt 7 stycken). Budgetförslaget uppgår till sammanlagt 1087 miljarder euro för sju år, vilket motsvarar 1.07% av EU-ländernas ländernas bruttonationalinkomst (BNI). Förslaget från det finska ordförandeskapet är mindre än både EU-kommissionens (1,114 % BNI) och parlamentets (1,30% BNI) förslag.

Väl under Europeiska rådets möte lades dock punkten om EU:s långtidsbudget i princip åt sidan, bland annat för att ge plats åt de långt överdragna förhandlingarna kring klimatet. Enligt stadsminister Stefan Löfven hade förhandlingarna gått mycket fort. Detta berodde enligt Löfven på att inget nytt uppkommit, och det fanns således inga diskussioner av vikt att föra. Inför nästkommande möte i Europeiska rådet har ordförande Charles Michel planerat att genomföra bilaterala möten med EU:s stats- och regeringschefer i syfte att försöka nå en kompromiss kring den fleråriga budgetramen.

Ett extrainsatt toppmöte för att vidare diskutera långtidsbudgeten kommer troligtvis att hållas i slutet av februari 2020. Då det finska ordförandeskapet vid årsskiftet lämnade över stafettpinnen är det nu upp till det kroatiska ordförandeskapet att fortsätta förhandlingarna kring EU:s fleråriga budgetram 2021–2027. Detta blir ett tufft uppdrag för Kroatien som nu går på sitt första ordförandeskap sedan inträde i unionen. Efter Kroatien tar Tyskland över stafettpinnen som ordförande och förväntas ro i hamn de kvarvarande förhandlingarna.

Klimatförändringar

Den 11 december presenterade kommissionsordförande Ursula von der Leyen en av sina tydligaste prioriteringar under sin mandatperiod – klimatförändringarna och miljön. Detta har mynnat ut i en grön giv med målet att Europa skall bli den första klimatneutrala kontinenten vid 2050. Den gröna given är både en tillväxtstrategi och en färdplan för en socialt jämlik omställning. Bland paketets konkreta förslag kan nämnas en europeisk klimatlag, en ny industristrategi, en plan för hållbara investeringar, en klimatpakt med civilsamhället och arbetsmarknaden, med flera.

Under Europeisk rådets möte drog klimatförhandlingarna ut på tiden. Diskussionerna under mötet grundade sig framförallt i bakgrunden av von der Leyens förslag om ett klimatneutralt Europa vid 2050. Under kvällen uppgavs det att Polen velat få in formuleringar i förslaget som gör det möjligt för vissa länder att släpa efter, om tillräckligt många andra går före. Även Ungern och Tjeckien hade varit motsträviga till förslaget. Men till siste kunde länderna enas. Efter flera timmars överläggningar blev det natten till fredagen klart att 26 av 27 stats- och regeringschefer är, med undantag för Polen, överens om att unionen ska vara klimatneutral vid 2050. Polen har fram till mitten av 2020 på sig att bestämma om de vill vara en del av överenskommelsen.

Trots att Polen valde att avstå överenskommelsen kommenterade statsminister Stefan Löfven att överenskommelsen är en mycket tydlig signal till omvärlden, en signal att 26 av 27 EU-länder är redo för ett klimatneutralt EU vid 2050. Löfven ser även hoppfullt på 2020 då en omprövning ska göras och kommenterade att det inte är uteslutet att Polen kommer med vid denna omprövning, något man verkligen hoppas på.

I slutsatserna från mötet konstaterades vidare att ett internationellt engagemang kommer att vara avgörande för att ta itu med klimatförändringarna. Vidare ska Europeiska rådet slutföra sin vägledning om EU:s långsiktiga strategi i fråga om klimatförändringar, som kommer presenteras för UNFCCC:s sekretariat i början av 2020. Klimatomställningarna kommer att kräva betydande offentliga och privata investeringar. I detta sammanhang välkomnar och stöder Europeiska rådet den Europeiska investeringsbankens (EIB) tillkännagivande att den kommer investera 1 miljard euro i klimatåtgärder och miljöhållbarhet under perioden 2021–2030.

Brexit

I samma veva som toppmötet pågick den 12 december gick Storbritannien med premiärminister Boris Johnson i spetsen till nyval. Resultatet blev till stor fördel för Johnson som med en övertygande majoritet valdes till premiärminister. Det konservativa Tories (Johnsons parti) fick även tydlig majoritet i det brittiska underhuset. Resultatet innebär att datumet för Brexit kvarstår till den 31 januari 2020, med en övergångsperiod till den sista december 2020. Under dag två av toppmötet den 13 december samlades EU27:s stats- och regeringschefer för att diskutera Brexit. På agendan låg förberedelserna inför förhandlingarna om de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien.

Följande slutsatser togs under Europeiska Rådets brexitförhandlingar den 13 december 2019:

  • Europeiska rådet välkomnade under mötet kommissionens beslut att återutnämna nuvarande ”Brexitförhandlare” Michel Barnier till förhandlare för de framtida förbindelserna.
  • Förhandlingarna kommer även i framtiden att vara samordnade och äga rum i förhållande till samtliga medlemsstater.
  • Förhandlingarna kommer att föras kontinuerligt och i ständig dialog med rådet och dess förberedande organ.

Efter den 31 januari återstår elva månader övergångsperiod. Under denna period skall de framtida avtalen EU och Storbritannien emellan förhandlas fram. Även om Storbritannien lämnar EU den 31 januari måste landet fram till årsskiftet följa EU-lagar samt betala in till EU-budgeten.

Europeiska rådet kommer nära följa Brexitförhandlingarna och besluta om ytterligare allmänna politiska riktlinjer efter behov. Mellan Europeiska rådets möten kommer rådet för allmänna frågor och Coreper (de ständiga representanternas kommitté) – med bistånd av en särskild arbetsgrupp – säkerställa att förhandlingarna förs i överensstämmelse med de av Europeiska rådet överenskomna ståndpunkter och med EU:s bästa för ögonen.

Publicerad:

Skriv en kommentar