EU och AI

USA och Kina är i dag världsledande inom Artificiell Intelligens (AI) som kommer att tillämpas i stor utsträckning i den privata och offentliga sektorn till att förverkliga värdet av den datadrivna digitala ekonomin utvecklas till fullo. EU kommer att göra storsatsningar i nästa programperiod 2021-2027 för att konkurrera om första platsen och göra stora investeringar så att de nödvändiga AI teknikerna kommer att kunna utvecklas och tillämpas på bred front. I långtidsbudgeten för 2021-2027 planeras det flera stora satsningar, och redan de kommande åren fram till 2020 investerar EU 1,5 miljarder euro på forskning inom AI.

I förra veckan röstade Europaparlamentet igenom programmet Digitalt Europa med investeringar på 9,2 miljarder euro under perioden 2021-2027 för digital teknik främst inom områdena artificiell intelligens (2,5 miljarder euro), interoperabilitet och digital transformation (1,3 miljarder euro), cybersäkerhet (2 miljarder euro), högprestanda datorsystem (2,7 miljarder euro), och kompetenshöjning (0,7 miljarder euro). Detta är områden som identifierats som nyckelområden för den framtida konkurrenskraften av  EU.

Man har också nått en preliminär överenskommelse om Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning, och som är efterträdaren av Horisont 2020. Mer om detta kan man läsa om på de olika lagstiftande institutionernas websidor: Rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Överenskommelsen gäller förordningen som styr programmets struktur. Budgeten för Horisont Europa kommer att avgöras efter Europaparlamentsvalet och i förhandlingar med det nya Europaparlamentet. Det Europeiska Innovationsrådet, som initierades 2017 som ett pilotprojekt under Horisont 2020, kommer att etableras som en permanent del under det nya ramprogrammet Horisont Europa. Det Europeiska Innovationsrådets uppdrag är framförallt att få EU att gå i spetsen för banbrytande och markandsskapande innovation. Detta ska man göra genom två olika finansieringsinstrument; vilka ger stöd i tidiga faser i processen för utveckling och marknadslansering, främst riktat mot de mest innovativa företagen. För att kunna inleda denna satsning innan Horisont Europa startar 2021, har Innovationsrådet tilldelats 2 miljarder euro under perioden 2019-2020 för stöd av AI i innovationsfaserna som komplement till den mer långsiktiga forskning av AI i Horisont 2020 och Horisont Europa.

Det nuvarande Horisont 2020 har som grundstruktur tre pelare (huvudriktningar); spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Under pelaren för samhälleliga utmaningar ligger bland annat områdena: hälsa, energi, klimat och inkluderande samhällen som alla är viktiga områden för kommunerna.

Liknande huvudinriktningar i Horisont Europa kommer att vara excellens, globala utmaningar respektive innovation. Fem uppdrag (missions) för att koppla forskningsinsatser till att lösa globala utmaningar finns i överenskommelsen, och de är följande: klimatanpassning, cancer, rent vatten (hav och inland), klimatneutrala smarta städer, ren jord och livsmedel.

För att möta våra framtida utmaningar kommer digitaliseringen och AI vara viktiga verktyg. Därför allokeras inte bara medel i Horisont Europa (framförallt inom området forskning inom digital teknik) och det nya innovationsprogrammet Digital Europa, utan det kommer också att finnas medel i den nya fonden Invest EU för investeringar inom det digitala området, och även inom den nya Europeiska Socialfonden (för finansiering till omskolning och kompetensutveckling inför den digitala omvandlingen). Nyligen har man dessutom nått en preliminär överenskommelse för fortsättning av CEF (Connecting Europe Facility), fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet kommer förlängas över nästa programperiod 2021-2027 och en del av programmet kommer att ha fokus på digital infrastruktur för att kunna koppla samman och integrera alla regioner inom EU.

I dag används AI mest inom områden som att upptäcka sjukdomar, minska vår klimatpåverkan och göra trafiken säkrare. Tillämpningar inom hälsovård visar på ett bra sätt varför AI är speciellt viktig, det krävs att man analyserar mycket stora mängder data (Big Data) som gör bedömningarna mer exakta. Kommunförbundet Skåne är medlemmar i det Brysselbaserade nätverket ERRIN (European Regions Research and Innovation Network), där vi deltar och samarbetar med andra lokala och regionala europeiska aktörer med fokus på de tematiska sektorsprogram som administreras i Bryssel. Den 11 april deltog vi i ett arbetsgruppsmöte för temagrupperna digitalisering och hälsa. Fokus på mötet var användning av AI inom hälsovården. Bland annat var Olivier da Costa från Generaldirektorat Connect på EU-kommissionen inbjuden för att berätta närmare om kommissionens initiativ för AI inom hälso- och sjukvård. Enligt da Costa finns fyra trender inom europeisk hälso- och sjukvård idag: att använda Big Data för att diagnostisera patienter, att kunna dela patienters data i hela EU, en mer personcentrerad hälso- och sjukvård, och en vilja att åldras på ett mer hälsosamt sätt (har gett upphov till partnerskap som EIP-AHA).

En utmaning enligt da Costa är att koppla ihop, och föra ut, AI från testlabben till marknaden. Ett sätt man försöker lösa det på är genom DIH – Digitala Innovationshubbar. DIH är tänkta för att göra utbytet mellan olika aktörer bättre och större; inom industri, investerare, universitet, entreprenörer, medborgare, små och medelstora företag, och offentlig administration. DIH existerar redan, men arbetet med dem kommer att utökas under programmet Digital Europa.

Under Horisont 2020 (men även Horisont Europa) kommer det att finnas utlysningar inom hälso- och sjukvård som kan vara intressanta för skånska kommuner. Under senare delen av 2019 kommer bland annat en utlysning öppnas med inriktning för vård i hemmet (DT-ICT-12-2020), som da Costa nämnde i sin presentation.

Det finns redan i dag projekt i Skåne, där man använder sig av AI och algoritmer:

  • I Trelleborg använder man sig av en algoritm när man bedömer ekonomiskt bistånd, och
  • I Perstorps kommun finns projektet DIDEC (Digital Innovation for Dementia Care), som är delfinansierat av Europeiska Regionala utvecklingsfonden, som är en satsning inom demensvården, där man agerar som AI testbädd där idéer , tjänster, metoder och produkter testas, utvecklas och valideras i en verklig vårdmiljö.

 Läs tidigare artiklar där vi rapporterat om den digitala omvandlingen och utvecklingen av självkörande bilar.

Publicerad:

Sidansvarig

Kristina Jauhiainen Larsson

Skriv en kommentar