De viktigaste EU-händelserna under 2019

2019 var ett minst sagt händelserikt EU-år. EU-val, Brexit, klimat och miljö, migration och val av den nya EU-kommissionen var några av de punkter som stod högt på den europeiska agendan. I en artikel publicerad av Europaportalen den 20 december presenteras 2019 års viktigaste EU-händelser månad för månad. Här ges en inblick i några av dessa händelser.

Brexit

Brexitförhandlingarna var en av årets stora snackisar med flera händelser av betydelse för både EU och Storbritannien. En av de händelser som kanske stack ut mest var premiärminister Boris Johnsons olagliga nedstängning av det brittiska parlamentet i slutet av augusti månad. Nedstängningen dömdes till sist som olaglig och därmed ogiltig av en enig högsta domstol. Aldrig tidigare har en premiärminister i något EU-land olagligt stängt ner parlamentet. Oppositionens efterföljande krav på premiärminister Boris Johnsons avgång var i och med nedstängningen klingande men ohörda.

Andra händelser av stor betydelse för brexitförhandlingarna var Theresa Mays avgång under juni månad. Avgången grundade sig i att det omdebatterade utträdesavtal som hon under sin tid som premiärminister förhandlade fram med EU tre gånger röstats ned i det brittiska parlamentet.

Storbritannien fick i och med Mays avgång en ny premiärminister i konservative Boris Johnson. Likt sin föregångare tvingades även Johnson be EU att skjuta upp Brexit. I ett nyval den 12 december fick Johnson och hans parti Tories övervägande majoritet. Storbritannien förväntas lämna unionen den 31 januari 2020, detta efter att utträdesavtalet godkändes av det Europeiska rådet den 18 oktober och röstades igenom i det brittiska parlamentet den 10 januari.

Sverige

En av 2019 års mest uppmärksammade EU-händelser för svensk politik var när Sverigedemokraterna – det parti som inför valet 2018 starkt drev frågan om ett svenskt utträde ur EU (så kallat swexit), i slutet av januari meddelade att de överger kravet på ett svenskt utträde ur EU. Därmed följde Sverigedemokraterna i Vänsterpartiets fotspår som bara månader tidigare meddelat att de inte längre driver frågan om ett svenskt utträde. I och med detta finns det i dagsläget inget riksdagsparti, för första gången sedan 1995, som aktivt driver frågan om ett svenskt utträde ur EU.

I maj var det dags för val till Europaparlamentet. Högerpopulismen, klimatet och migration var huvudfrågorna i det svenska EU-valet. För svensk del var de stora vinnarna Sverigedemokraterna som ökade från 9,67% till 15,34%. Partiet såg det dock som ett nederlag att man inte lyckades bli det nästa största partiet i EU-valet efter Socialdemokraterna, och således gå om Moderaterna.

Den 11 juni slog stödet för det svenska EU-medlemskapet nytt rekord med 60% av den svenska befolkningen för ett svenskt EU-medlemskap. Motståndet mot den Europeiska unionen minskar även bland Sverigedemokraternas väljare, något som anses vare en konsekvens av att partiet övergett frågan om ett svenskt utträde ur unionen.

I september föreslogs Sveriges blivande EU-kommissionär Ylva Johansson av ordförande Ursula von der Leyen få ansvar för migration och inrikesfrågor. Under de efterföljande förhören i parlamentet kritiserades Johansson för otydlighet och tvingades återkomma med skriftliga förtydligande, och fick till sist godkänt.

Klimat och miljö

Klimat och miljö är ett av de områden som fått extra mycket uppmärksamhet under 2019, kanske tack vare Greta Thunberg och rörelsen #FridaysForFuture. Det var i april som en tårfylld Greta i EU-parlamentet riktade verbala smockor mot politikerna och uppmanade dem att göra det omöjliga för klimatet. – Jag ber er att inte misslyckas, sade Greta inför miljöutskottet.

Även inför EU-valet i maj visade sig klimatet (tillsammans med migration) vara den viktigaste frågan för invånare i åtta EU-länder, däribland Sverige. Detta visade sig även när vi nåddes av resultatet från valet, då de gröna partierna var de stora vinnarna. I augusti kunde man se hur klimatfrågan enligt svensk EU-opinion 2019 var viktigare än migrationsfrågan. Samtidigt ökade intresset för klimatpolitik i EU-länderna medan migrationsfrågan backade.

Den 28 november följde EU-parlamentet det brittiska parlamentets exempel från tidigare i år och utropade klimatnödläge.

Trots detta framkom den dystra nyheten i slutet av året att de flesta av EU:s 32 olika miljömål inte kommer att nås och att trenden i själva verket inte har förbättrats sedan 2015. ”Allvaret i budskapet kan inte överdrivas”, hette det i en rapport från Europeiska miljöbyrån.

Under toppmötet den 12–13 december ställde sig alla EU-länder, förutom Polen, bakom överenskommelsen att göra Europa klimatneutralt vid 2050. Polen gavs i och med beslutet ett halvår på sig att överväga en positionsändring.

Val till Europaparlamentet

I maj var det dags för val till Europaparlamentet. Valdeltagandet var i flera EU-länder högre än på flera decennier. I Sverige var valdeltagandet 55,27%, det högsta valdeltagande för svensk del hittills. Lägst var valdeltagandet i Slovakien med 22,74% (dock en höjning från 2014-års 13,05%) och högst var det i Belgien med 88,47%.

Resultatet från EU-valet visade att de två största blocken, det vill säga de konservativa och socialdemokraterna, tappade mandat i parlamentet samtidigt som gröna, liberala och euroskeptiker gick framåt. De högerradikala grupperna fick inte en så pass stark maktposition i parlamentet som många sedan tidigare hade förväntat sig. Efter EU-valet kunde det även konstateras att andelen kvinnor i Europaparlamentet hade ökat kraftigt och kom nu att uppgå till 41%, den högsta andelen kvinnliga EU-parlamentariker någonsin.

Vikten av en jämställdhet bland EU:s institutioner har även varit en prioritering under 2019. På ett extrainsatt EU-toppmöte den 29 maj utlovades minst två kvinnor till fem höga poster: ny kommissionsordförande, ordförande för Europeiska rådet, utrikeschef, talman för Europaparlamentet och chef för Europeiska centralbanken. I slutet av året kunde vi se hur detta löfte hade införlivats, med kvinnor på två utav de fem posterna; Kommissionsordförande Ursula von der Leyen och chef för Europeiska centralbanken Christine Lagarde.

EU-kommissionen

Under 2019 var det även dags att utse ny ordförande för EU-kommissionen såväl som övriga kommissionärer. Efter mycket överläggningar fick den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen, med endast nio rösters övervikt och med det svagaste stödet för en kommissionsordförande på över 25 över, i mitten av juli uppdraget att under de kommande fem åren leda EU-kommissionen. En majoritet av de svenska ledamöterna röstade för von der Leyen i den slutna omröstningen.

Efter förseningar, då Frankrike, Ungern och Rumänien tvingat nominera nya kommissionärskandidater efter att deras förstaval inte röstades genom, gick den nya kommissionen med ordförande von der Leyen och svenska Ylva Johansson på den 1 december 2019.

Här hittar ni Europaportalens fullständiga lista över 2019 års viktigaste EU-händelser.

Publicerad:

Skriv en kommentar