Månadens EU-projekt: Fiber till alla i Blekinge och Skåne

Denna månaden träffar vi Eric Nerme Nordehammar och Wivi-Anne Bengtsson som driver Fiber till Alla i Blekinge och Skåne (FABS). Denna artikel är en del av Kommunförbundet Skånes artikelserie ”Månadens EU-projekt”, en serie om de EU-projekt som vi på Kommunförbundet är involverade i.

2009 formulerade regeringen en bredbandsstrategi för Sverige, där 90% av alla hushåll och företag skulle ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s 2020. Då tillgången till fiber i både Skåne och Blekinge låg under rikssnittet samtidigt som det var ojämnt fördelat, inleddes FABS som en stödfunktion för att påskynda utbyggandet av bredbandsnätet. Eric Nerme Nordehammar och Wivi-Anne Bengtsson är två medarbetare från Region Skåne, och de driver projektet som ett led i båda länens bredbandsutbyggnad.

FABS är ett treårigt projekt som löper mellan januari 2016 – april 2019. Projektet är delvis finansierat av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), och förutom Region Skåne som projektledare ingår Region Blekinge, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge samt Netport Science Park. Det övergripande målet med projektet är att nå upp till regeringens bredbandsstrategi och som ett led i detta öka kunskapen om effekterna och nyttan med det allt mer digitaliserade samhället.

Från bredband till digitalisering

Inledningsvis var projektet framförallt inriktat på att leverera bättre underlag för bredbandsutbyggnad till kommunerna och till länsstyrelserna, vilket har lett till en mer kostnadseffektiv finansiering av bredbandsbyggandet i regionerna. FABS har hjälpt majoriteten av kommunerna med GIS-material, geografiska analyser samt vid begäran tips och råd för att på bästa sätt gå vidare med utbyggnaden av bredbandsnätet.

Byggnationen har under projektets gång, med stor draghjälp av de digitala streamingtjänsternas genomslag, haft en snabbare utbyggnadstakt än vad man tänkt under 2014. Trots den ökade byggnadstakten har det visat sig att det är flera områden på landsbygden som inte har tillgång till bredband. En av anledningarna till detta är att det inte är tillräckligt många som ansluter sig. För att öka kunskapen om varför höghastighetsbredband behövs, har projektet långsamt börjat rikta in sig på att visa samhällsnyttan med digitaliseringen. En del av detta är lanseringen av webbsidan smartasamhallet.se, som beskriver nyttan för både hemmet och för företagen. Tidigare fanns det ingen oberoende sida som gav goda exempel på vad det digitala samhället gör för oss idag och vad det kan göra för oss i framtiden, utan bara tjänster från de olika bredbandsoperatörerna.

– Det gäller att vara anpassningsbar när man arbetar både med stödfunktioner för bredband och kunskapsspridning om digitalisering, säger Eric Nerme Nordehammar. Idéer i projektansökan från 2015 är inte sällan utdaterade då den digitala utvecklingen tar stora steg varje dag. Nyckeln till framgång är att hela tiden vara mottaglig för omvärldens signaler, och anpassa projektet efter de mest aktuella förutsättningarna. Tillväxtverket, som förvaltar den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Sverige, har varit väldigt hjälpsamma och har funnits tillgängliga som stöd när projektet har behövt utvecklas över tid.

Projektet levererar mervärde för samhället

Post- och telestyrelsen har visat ett stort intresse för projektet, både gällande kostnadskalkylerna för bredbandsbyggandet och för webbsidan om digitaliseringens nytta. Projektdeltagarna diskuterar nu vidare med myndigheten om möjligheterna med hjälp om att lansera webbplatsen vidare. Förhoppningen är att den kommer leva vidare efter projektets slut och fortsatt leverera kunskap efter projektets slut. Post- och telestyrelsens inblandning hade kan medföra till en större allmännytta, då de når ut till alla 290 kommuner i Sverige och inte endast de 33 i Skåne och 5 i Blekinge.

Nästa steg i projektet är att arrangera en mötesplats för att sprida kunskap om både bredbandsteknik och nyttan med digitaliseringen av samhället. Om allt går som det är tänkt så kommer man under våren 2018 att utforma ett miniatyrsamhälle, där man kan prova på de senaste digitala lösningarna ur ett samhällsperspektiv. Tanken är att istället för en mer traditionell mässa skapa en mötesplats för digital transformation, och samtidigt bjuda in föreläsare och ge goda möjligheter för dialog, nätverkande och kunskapsspridning.

Intresset för FABS tjänster har varit stort hos flera av kommunerna. – De har visat ett stort intresse, men av olika saker och av olika skäl, säger Eric Nerme Nordehammar. Många av kommunerna har relativt nyligen tillsatta bredbandssamordnare, vilket har varit en utmaning både för samordnarna och projektet. Därför har FABS anordnat nätverksträffar för bredbandssamordnarna. Nätverket för bredbandssamordnare, som skapats för de två länen har möjliggjort en större plattform för kunskapsutbyte. Även om länen fungerar olika och har olika förutsättningar så har de byggt upp ett fantastiskt bra samarbete enligt Eric.

Digitaliseringsprocessen är något som bör komma inifrån menar både Eric och Wivi-Anne, med ett visst stöd under resan. Tanken är att vi kan stödja och underlätta arbetet för kommunerna och deras anställda, som har mycket att göra i sin yrkesroll. I och med FABS samverkan med länsstyrelsen har projektet bidragit med analysmaterial, för att få ett bättre underlag i utdelningen av stödmedel till bredbandsutbyggandet.

För att öka kunskapen hos medborgarna – både till de som redan anslutit sig till höghastighetsbredband och de som ännu tvekar, har projektet sökt efter erfarenheter utifrån. Under september 2017 var Wivi-Anne Bengtsson som en del i projektet i norska Stavanger på nordens största innovationsmässa med talare och besökare från hela världen. De håller även på att undersöka möjligheterna för ett besök i Estland, som är bland de ledande länderna för digitala lösningar. Omvärldsbevakningen är en väldigt viktig del i projektet, då marknaden förändrar sig otroligt snabbt, och sex månader gamla idéer kan lätt bli förlegade.

Samarbete är nyckeln till framgång

Projektet har även följeforskare som arbetar med uppföljning och utvärdering av projektets verksamhet. Både Wivi-Anne och Eric menar att yttre utvärderingar är väldigt nyttigt, då man lätt kan bli fartblind om en endast utgår från självreflektioner. Följeforskarna intervjuar även kommunerna för att få en bättre överblick av arbetet, och det gör det enklare att korrigera eventuella brister i tid.

Arbetet tillsammans med både länsstyrelsen och kommunerna har lett till en mer personlig relation med varandra. – Innan projektet var kontakten väldigt formell, men det har ändrats, säger Wivi-Anne Bengtsson. Den informella kontakten mellan parterna har lett till att det blivit enklare att samarbeta med varandra, och kommunikationen blir enklare vilket leder ett större kunskapsutbyte.

Tiden efter projektet är alltid svår att förutspå, men förmodligen kommer projektet ge efterdyningar. Förhoppningen är att smartasamhallet.se lever vidare. Tillgången till höghastighetsbredband leder till att det behövs ett mer strategiskt digitaliseringsarbete, och Blekinge har antagit en digital agenda. Samma fråga har nu lyfts i Region Skåne, och förhoppningen är att Skåne tillsammans ska utveckla något liknande för att vara i framkant i det digitala samhället.

Mer information om projektet hittas här.
Smarta samhället hittas här.

För mer information om projektet kan ni också kontakta:

Eric Nerme Nordehammar
eric.nermenordehammar@skane.se

Wivi-Anne Bengtsson
vivi-anne.bengtsson@skane.se

Publicerad:

Skriv en kommentar