Äga, producera och sälja vindel

Äga+producera2

Är vindkraft en lönsam affär?

Lönsamheten beror på många olika faktorer, men den absolut viktigaste är förstås hur mycket el som produceras, priset på el och elcertifikat.

Andra saker som påverkar lönsamheten är vilka infrastruktursatsningar som behöver göras på platsen. Är elnätet tillräckligt dimensionerat? Finns det bra vägar? Lönsamheten beror förstås också på vilka avkastningskrav och vilken avsättning man har. Läs mer

Regelverk

Det finns ett särskilt regelverk för den som vill producera egen el. Producenten delas upp i två kategorier: egenproducent eller inmatningskund.

>> Att vara egenproducent innebär att man producerar mindre el än man förbrukar under ett år och kan innebära att man har ett stort eller litet verk. Har man en anläggning på max. 43 kW som kan anslutas till en huvudsäkring på 63A (vanligen) räknas man dessutom som mikroproducent. Kontrollera gärna med Skatteverket och energibolag.

>> Som inmatningskund med en större anläggning räknas det som att man säljer el kommersiellt. Då debiteras en fast avgift varje år från nätägaren som omfattar mätning, avräkning och rapportering till myndigheter.*

I januari 2015 infördes en skattereduktion för produktion av förnybar el i liten skala som matas in till elnätet. Reduktionen är på 60 öre/kWh och hanteras genom inkomstdeklarationen, max 30 000 kWh per år. Rätt till skattereduktion har fysiska och juridiska personer som i en och samma anslutningspunkt matar in och tar ut el med en säkring om högst 100 ampere.

Elpriset och elcertifikat

Bestäms av tillgång och efterfrågan på elmarknaden och varierar från timme till timme.

Idag finns inga statliga subventioner specifikt för vindkraft, däremot för förnybar energi i sin helhet. Sverige har ett gemensamt stöd för att öka andelen förnybar el med Norge. Det gemensamma målet i detta elcertifikatsystem är att nå drygt 26 TWh ny förnybar el fram till år 2020.

Systemet innebär att producenter av el från exv. vindkraft, bioenergi, solceller och småskalig vattenkraft, får ett ekonomiskt stöd, i 15 år, för varje MWh som producerats givet att man är ansluten till det statliga elcertifikatsystemet. Samtidigt har (främst) elhandelsföretagen en skyldighet enligt lag att köpa elcertifikat i förhållande till sin försäljning och användning av el enligt en viss bestämd kvot.**

Kostnaden för elcertifikat läggs på elkonsumenternas elräkningar. Elintensiva industrier är dock undantagna.

>> Kostnaden för vanliga elkunder sedan starten 2003 har varierat mellan 2 och 7 öre per konsumerad kWh vilket motsvarar 100 kr per år vid 5000 kWh användning och en elcertifikatkostnad på 2 öre/kWh eller 350 kr per år vid en elcertifikatkostnad på 7 öre/kWh.*** De senaste fyra åren har kostnaden i genomsnitt varit 2,5 öre.****

Genom elcertifikatsystemet byggs billig förnybar el och det beräknas minska elpriset mer för konsumenten än kostnaden den samma betalar för själva elcertifikaten.*****

Nättariff

Årlig avgift för överföring av el i ett ledningsnät och kostnad för anslutning av ledning, baserad på verkets effekt.

Energiskatt

Energiskatten ligger idag på samma  nivå som spotpriset. Men vindkraftsel som produceras enbart för egen förbrukning är undantagen från skatteplikt, om producenten inte yrkesmässigt levererar el. Undantaget har dock ifrågasatts av många aktörer och kan därför komma att tas bort.****** Olika regler gäller beroende på om man är privatperson, lantbrukare, företag eller kommun.

>> Läs mer om energiskatt för småskalig vindkraft: www.svensk-vindkraft.org under ”småskalig vindkraft” eller kontakta Skatteverket.

Nätnytta/nätförstärkning

När produktion tillförs elnätet har producenten rätt till ersättning eftersom nätbolaget får mindre kostnader till överliggande nät samt minskade förluster i sina nät. Enkelt uttryckt behöver elen transporteras kortare väg från producent till konsument. Ersättningen skiljer sig åt beroende på hur stora kostnadsminskningar nätbolaget får, men det rör sig ofta om några öre per kWh.

>> Läs mer: Vattenfall, E.ON, Regeringen.

När elproduktion ansluts till elnätet kan nätförstärkningar ibland behövas. Elnätet klarar alltså inte av större elöverföring än vad som redan finns på nätet. Denna nätförstärkning står idag kunden för, så kontrollera detta noga med nätägaren redan under projekteringen.  De som ansluter produktion efter att nätförstärkningen är gjord betalar ingenting för förstärkning, den så kallade tröskeleffekten.*******

Rotavdrag

Ett vindkraftverk som fästs på taket kan ge rätt till rotavdrag för de ändringar som görs på taket, exv. förstärkningsarbete, dragningar av ledningar eller borrningar, men inte för själva verket.********

Det brukar vara svårt att få bra resultat med takmonterade vindkraftverk, samt att det kan uppstå problem med vibrationer och ljud.*********

>> Titta gärna på filmen om byggnadsmonterade verk här.

Arrendera marken

Varje uppfört vindkraftverk begränsar byggande i närområdet, bl.a. möjligheterna att uppföra vindkraftverk eftersom vinden blir turbulent (läs mer) kring vindkraftverket.

Eftersom man begränsar grannarnas möjligheter att bygga kring verket rekommenderar bl.a. Lantbrukarnas Riksförbund LRF att arrendet som betalas ut till den som upplåter sin mark även delas med berörda grannar enligt det så kallade vindupptagningsområdet.

 >> Läs mer på LRFs hemsida om vindavtalet eller i broschyren ”Vindkraftens affärshemligheter”.

Vindandelar

En vindandel betyder att man gör en investering tillsammans med andra som också köper vindandelar i samma vindkraftverk. Ibland kompletteras andelarna med ett lån. Verket ägs sedan gemensamt exv. i form av en ekonomisk förening. Anderlna kan vara olika stora, men 1000 kWh/år är inte ovanligt.

Det skiljer sig åt hur föreningarna gör för att medlemmarna ska kunna dra nytta av den el som produceras, bl.a. kan el få köpas till självkostnadspris.

 >>Läs mer på www.vindkooperativ.se

Bygdepeng

”Bygdepeng brukar beteckna den ersättning som vindkraftsbolagen ibland betalar ut i trakter där vindkraft etableras. Bygdepeng kan användas för att ersätta intressenter som är berörda av vindkraften utan att de är markägare.” Det finns inget regelverk för om, hur mycket eller till vem bygdepengen ska delas ut.**********

Läs mer:

*http://www.sero.se/Filer/Startsidan/BroschyrNatanslutningA5slutversion110503.pdf

**http://www.regeringen.se/sb/d/18457

***http://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/Elcertifikat/Faktablad_20120228.pdf

****Energimyndigheten, januari 2015

*****Tomas Kåberger 2011

******Maria Stenkvist, E

*******http://ei.se/nyhetsrum/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter-2014/uppdrag-for-att-underlatta-anslutning-av-fornybar-el/

********Skatteverket, oktober 2014

*********Sven Ruin, expert småskalig vindkraft, Teroc

**********https://www.natverketforvindbruk.se/sv/Lokalt/Bygdepeng/

Senast uppdaterad: