Skånes kommuner i dialog med skånska riksdagsledamöter

Skånes intressen behöver positioneras i riksdagen. Att ha en gemensamma plattform där Skånes kommuner, de skånska riksdagsledamöterna, Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne möts är avgörande för detta arbete. En plattform där vi kan dela nulägesbeskrivningar, skapa gemensamma målbilder och inte minst etablera relationer.

Den 17 maj var det första tillfället jag träffade de skånska riksdagsledamöterna i rollen som ordförande för Kommunförbundet Skåne. Vi behandlade infrastruktur och arbetsmarknadspolitik och samtalen var mycket givande.

Vi har en viktig uppgift att tillsammans synliggöra Skåne i Stockholm och jag ser fram mot vårt fortsatta gemensamma arbete.

Patric Åberg

Ordförande, Kommunförbundet Skåne

_________________________________________

SAMMANFATTNING INFRASTRUKTUR

Paneldiskussion inför gruppdiskussionerna om infrastruktur. Fyra skånska riksdagsledamöter i trafikutskottet jobbar hårt för Skåne säger riksdagsledamot Elin Gustafsson(S).

I och med att nationell plan för transportsystemet och den regionala transportinfrastrukturplanen för 2018–2029 nu är beslutade är det stora infrastrukturpaket på gång. Skånes infrastruktur – porten in att försörja hela landet via både järnväg, väg och båttrafik – har idag en bristande kapacitet. Trots detta är den nationella finansieringen snedfördelad. Av de 13% av landets totala befolkning som bor i Skåne går bara 7 % av den totala finansieringen av infrastruktur till länet, fast att investeringar i Skåne gagnar hela landets utveckling. Det är av betydelse att påtala denna snedfördelning, inte minst i relation till att Skåne är ett nav för att hela Sveriges infrastruktur ska fungera.

Höghastighetsbanans första etapp kommer att börja byggas i Skåne. Eslöv och Höör är två skånska kommuner där höghastighetsbanan kommer att gå igenom, men inte stanna. De är också två kommuner som är inne i en expansiv fas. Magnus Månsson, utvecklingsstrateg i Eslövs kommun, menar att kommunen är mycket positiv till höghastighetsbanan men den hindrar just nu kommunens utveckling. I väntan på beslut om hur banan ska dras har ett tre mil brett utredningsområde identifierats, inom detta område har Eslöv och Höör planer för 1000 nya bostäder.

Eslöv och Höör efterfrågar en snabb lokaliseringsutredning för att få fram smalare korridorer för eventuell dragning. Det är en uppgift för Trafikverket men som kräver kommunernas hjälp. Kommunerna tar därför resurser från ordinarie verksamhet som redan är tungt belastad ekonomiskt. Eslöv och Höör tvingas att välja: Kommunens exploateringsprojekt kontra en ny stambana för höghastighetståg? Svaret är inte enkelt. Kommunerna behöver stöd i att påtala hur de påverkas av höghastighetstågets utbyggnad. Trafikverket måste förstå vad detta ”kostar” kommunerna.

Christer Ängehov, förbundsdirektör för Räddningstjänsten Skåne Nordväst, pekade på hur säkerhetsläget är påverkat av den höga belastningen av godstransporter både på Europavägar samt i Öresund. Infrastrukturområdet har därför blivit en fråga Christer har valt att prioritera i sitt dagliga arbete. Det handlar om arbetsmiljön för verksamma inom räddningstjänsten och säkerhetsläget för länets medborgare.

Infrastruktur är ingen ensam kommunal fråga, men däremot helt avgörande för den kommunala utvecklingen. Skånes fyra hörn är därför viktiga parter för dialogen i riksdagen kring trafikfrågor. Ida Abrahamsson, hållbarhetsstrateg i Tomelilla kommun, påtalade behovet av att den nationella och regionala mallen måste hantera lokala frågor och förutsättningar. Ida berättade om hur kommunerna i sydöstra Skåne (SÖSK) samarbetar inom infrastrukturområdet.

Skåne behöver vara enigt kring vilka infrastruktursatsningar som bör prioriteras – en enad röst upp till Stockholm tydliggör behoven. Skånebilden måste hållas ständigt aktuell.

Hör vad Elin Gustafsson (S), trafikutskottet sa om förmiddagens samtal.

Se presentationerna som visades.

_________________________________________

 

SAMMANFATTNING ARBETSMARKNADSPOLITIK

Kommunförbundet Skånes ordförande Patric Åberg beskrev hur Östra Göinge lägger 6 miljoner kronor per år på arbetsmarknadsåtgärder. Föreställer vi oss att övriga kommuner lägger ungefär motsvarande summa betyder det att Skånes kommuner tillsammans lägger cirka 550 miljoner kronor på ett område som är statens ansvar. Det skapar frustration att Arbetsförmedlingen har ansvar för arbetsmarknadsområdet men kommunerna är de som tar kostnaderna för misslyckanden.

Niels Paarup Petersen (C) suppleant i utbildningsutskottet och kulturutskottet.

Skåne har lägst sysselsättningsgrad i Sverige. Sysselsättningsgraden är också en fråga om medborgarnas hälsa. Sysselsättningstillväxten är dock bättre och Kristianstad högskola lyfts som ett lärosäte som försökt matcha sina utbildningar med bristyrken. Fortbildning och matchning är dock fortfarande en knäckfråga för Skåne.

Kommunförbundet Skåne uppvaktade 2013 regeringen angående en ny arbetsmarknadspolitik, som gav svaret att fortsätta utveckla idéer med Arbetsförmedlingen. Plattformar med Arbetsförmedlingen utvecklades där grundläggande brister identifierades, exempelvis som organisatoriska förutsättningar och inlåsning av resurser. Det strategiska samarbetet fortgick till 2018.

Arbetsförmedlingens nedskärning är en åtgärd som har startat i fel ände och utan en tydlig plan för framtiden. Skånes kommuner menar att det just nu råder stor förvirring och oreda i samarbetet vilket leder till ytterligare kostnader för kommunerna.

Vidare dialog kring denna fråga är avgörande för Skånes utveckling.

Hör vad Niels Paarup Petersen (C), utbildningsutskottet sa om förmiddagens samtal.

_________________________________________

Publicerad:

Skriv en kommentar